Demonstationerna i Iran, USA och Venezuela
đ Se till att du har koll â innan alla andra.
GoâkvĂ€ll!
Det hĂ€r Ă€r veckobrevet frĂ„n Vad Vi Vet som ger dig allmĂ€nbildning du har nytta av om de Ă€mnen som mĂ„nga snart kommer att prata om. Bra för dig som vill kĂ€nna dig trygg i samtalen â och gĂ€rna ligga steget före med koll pĂ„ lĂ€get. (Inte prenumerant Ă€nnu? Det löser vi! Klicka hĂ€r.)
Det har varit protester i mÄnga stÀder i helgen, för olika saker. IgÄr pÄ Sergels torg i Stockholm ville mÄnga visa till stöd för demonstranterna i Iran. I Venezuela har folk demonstrerat till stöd för den gripne presidenten som nu befinner sig i Förenta staterna. I USA demonstrerade mÄnga mot immigrationspolisen ICEs arbetsmetoder efter att en oskyldig kvinna sköts till döds tidigare i veckan.
Det finns i skrivande stund (söndag) inga tecken pÄ att protesterna i Iran, Venezuela och USA Àr pÄ vÀg att minska i omfattning, varför det Àr klokt att sÀtta sig in i sammanhangen bakom dem.
I veckans nyhetsbrev fÄr du ocksÄ om nÄgot helt annat: vad du behöver veta för att fÄ i dig nÀringsrik mat.
â±ïž Idag tar veckobrevet 4 minuter att lĂ€sa. Det innehĂ„ller bland annat svar pĂ„ dessa aktuella frĂ„gor:
Hur gick Iran frÄn ett öppet samhÀlle till religiös fundamentalism? ⹠Vilka lagar stödjer ICE sig pÄ för att kunna arrestera till synes vem som helst? ⹠Varför blev det en sÄdan kris i Venezuela? ⹠Hur dÄlig Àr hyperprocessad mat för oss? ⹠Varför vill vi ha mer mat nÀr vi Àr stressade?
đ Veckans dagar:
Imorgon, mĂ„ndag börjar pensionsbesked för de som redan Ă€r pensionĂ€rer skickas ut. (Vi andra fĂ„r vĂ„ra besked om nĂ„gra veckor.) đ” PĂ„ tisdag dansas julen ut nĂ€r det Ă€r tjugondedag Knut. đđš Internationella fetischdagen uppmĂ€rksammas pĂ„ fredag đ€ och dĂ€refter kommer helgen, den helg pĂ„ Ă„ret som kallas den fattigaste eftersom folk i allmĂ€nhet har som minst pengar dĂ„.
đ€ïž VĂ€dret
FortsÀtter vinterkylan runt om i Sverige? Det ser ut sÄ. HÀr Àr SMHI:s vÀderprognosen för din ort.
Vi hörs nÀsta söndag, som vanligt! Trevlig lÀsning!
Per Grankvist
chefredaktör
Ps. NÄgot kopplat till Àmnesbrev i veckan som kommer.
1. Demonstrationerna i Iran
Helgen har varit dramatisk i Iran. Sedan slutet av december pÄgÄr stora protester i landet, den största vÄgen av demonstrationer sedan 2022.
De landsomfattande protesterna mot den misslyckade ekonomiska politiken inleddes i Teherans Grand Bazaar i slutet av december och spred sig sedan till universitet och andra stÀder. Kraftig inflation och kollapsande valuta har gjort vardagslivet allt svÄrare för vanliga mÀnniskor. Protesterna omfattade ekonomiska slagord, politiska slagord och slagord mot regeringen.
Det iranska revolutionsgardet har gripit hundratals och det finns rapporter om dödsoffer. I fredags varnade president Donald Trump att Förenta staterna kan komma att ingripa.
FrĂ„n öppet samhĂ€lle till religiös fundamentalism. đ§ PĂ„ Irans gator kunde man förr om Ă„ren se kvinnor och mĂ€n dansa och umgĂ„s. Idag grips kvinnor för att deras slöja sitter fel. HĂ€r Ă€r vad du behöver veta.
KvinnorĂ€ttskĂ€mpe. âïž 2023 fick Narges Mohammadi Nobels fredspris. Under flera Ă„r har hon fört kampen för kvinnors rĂ€ttigheter, yttrandefrihet och mot dödsstraff. Hon Ă€r en av grundarna av iranska National Council for Peace, som bestĂ„r av författare, artister, advokater och aktivister som arbetar för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter i Iran. HĂ€r Ă€r en bra genomgĂ„ng.
Irans kĂ€rnvapenprogram. đ Trots knappt fem decenniers arbete har landet inte utvecklat nĂ„gra vapen, men programmet har likvĂ€l blivit en symbol för nationell stolthet. HĂ€r Ă€r överblicken du behöver.
Relationen mellan Iran och Israel. đźđ· đźđ± Iranska ledare varnar öppet för vad de beskriver som fiender som USA och Israel i samband med de pĂ„gĂ„ende protesterna. Regimen hĂ€vdar att demonstranterna agerar i fiendens intresse och att oroligheterna Ă€r ett resultat av utlĂ€ndsk pĂ„verkan. Retoriken anvĂ€nds för att rĂ€ttfĂ€rdiga hĂ„rdare tag mot oppositionen och stĂ€rka bilden av protesterna som ett hot mot nationens sĂ€kerhet. HĂ€r Ă€r bakgrunden.
2. Protesterna i USA
Ăver hela Förenta staterna har det under helgen pĂ„gĂ„tt protester mot den federala immigrationspolisen ICE, sedan de sköt en kvinna som deltagit i protesterna mot hur ICE jagar flyktingar. Inget tyder pĂ„ att protesterna kommer att avta, snarare tvĂ€rtom.
USA:s omstridda immigrationspolis och dess uppdrag. đź ICE Ă€r mer Ă€n bara rubriker om utvisningar. FrĂ„n antika skallar till jakt pĂ„ nĂ€tpedofiler â myndighetens makt vilar pĂ„ lagar och regler som delvis betraktas som rĂ€ttsosĂ€kra. HĂ€r Ă€r vad du behöver veta.
3. Protester i Venezuela
I helgen har tusentals MaduroanhÀngare demonstrerat pÄ gatorna i Venezuela. Som bekant genomförde amerikanska styrkor en militÀr operation i Caracas som resulterade i att president Nicolås Maduro greps och fördes till USA. HÀndelsen, som följde pÄ en massiv utbyggnad av amerikansk militÀr nÀrvaro i regionen, Àr ett av de mest direkta ingripandena frÄn Washington mot en sittande statschef pÄ decennier.
Olja och maktspel. đąïž USA:s agerande mot Venezuela handlar om kontroll över vĂ€rldens största oljereserv och ett pĂ„gĂ„ende maktspel snarare Ă€n kampen mot droger. HĂ€r Ă€r en bra överblick.
Venezuela: FrĂ„n rikedom till kris. đ»đȘ Venezuela var en gĂ„ng Latinamerikas rikaste nation. Idag Ă€r landet en auktoritĂ€r stat i fritt fall, dĂ€r regeringen klamrar sig fast vid makten trots bevisat valfusk och en befolkning pĂ„ flykt. HĂ€r Ă€r bakgrunden du behöver ha koll pĂ„.
4. SÄ fÄr du i dig nÀringsrik mat
Allt fler i Sverige Àr överviktiga eller lider av obesitas, nÄgot som oroar bland andra Försvarsmakten, eftersom de försÀmrar soldaternas förmÄga i krig. Orsaken Àr enkel: vi Àter fel sorts mat.
Ăr ultraprocessat farligt? đ En del av de ingredienser och fĂ€rdiga rĂ€tter vi köper Ă€r processade i sĂ„ hög grad att rĂ„varorna kan förlora de naturliga och nyttiga egenskaper de hade frĂ„n början. Men det Ă€r inte processerna i sig som Ă€r farliga utan nĂ„got annat. HĂ€r Ă€r vad du behöver veta.
Vad gör det med oss? đ€ Vi Ă€ter mer Ă€n nĂ„gonsin men fĂ„r i oss mindre Ă€n tidigare. Samtidigt som vi debatterar hur mĂ„nga Ă€gg man kan Ă€ta varje dag eller hur farligt potatis Ă€r för oss glömmer vi bort att prata om hur vĂ„r mat förĂ€ndrats de senaste decennierna. HĂ€r Ă€r överblicken du behöver.
Kaloriernas betydelse. đ« Fyra rutor mjölkchoklad innehĂ„ller tillrĂ€ckligt med energi för att koka en liter vatten. Men i din kropp Ă€r chokladkalorierna annorlunda Ă€n motsvarande mĂ€ngd kalorier frĂ„n dadlar. HĂ€r Ă€r bakgrunden.
En stressad hjĂ€rna vill ha mer mat. đ€ Stresshormonet kortisol pĂ„verkar aptiten och Ă€mnesomsĂ€ttningen. Det Ă€r möjligt att trĂ€na hjĂ€rnan att uppskatta fĂ€rsk frukt lika mycket som choklad eller glass. HĂ€r Ă€r vad du behöver veta.
SĂ„ lĂ„ng tid tar matsmĂ€ltningen. đ° Den tid det tar för maten att fĂ€rdas genom matsmĂ€ltningssystemet och utsöndras som avföring varierar kraftigt beroende pĂ„ flera faktorer, inklusive vilken typ av mat som konsumeras, individuell Ă€mnesomsĂ€ttning och allmĂ€n matsmĂ€ltningshĂ€lsa. HĂ€r Ă€r en bra genomgĂ„ng.
Det var allt för idag! Vad Vi Vet Àr tjÀnsten som ger dig allmÀnbildning du har nytta av.