Vad Vi Vet.

Vad Vi Vet.

Share this post

Vad Vi Vet.
Vad Vi Vet.
Digital blackface och konsten att välja rätt ord
Copy link
Facebook
Email
Notes
More

Digital blackface och konsten att välja rätt ord

Memes och gif:ar är kul och ibland praktiska att använda. Men när vita personer sprider bilder på svarta personer för att beskriva sina egna känslor gör de sig skyldiga till vad som kallas "digitalt blackface".

Peppe Öhman
Apr 15, 2021
∙ Paid

Share this post

Vad Vi Vet.
Vad Vi Vet.
Digital blackface och konsten att välja rätt ord
Copy link
Facebook
Email
Notes
More
Share

Din intention behöver inte vara illa ment, men risken när du delar memes på sociala medier med svarta människor är att du samtidigt då förstärker negativa stereotyper av den arga, gestikulerande, högljudda eller hypersexuella svarta personen. Vi bär som bekant på fördomar om världen omkring oss och hur den fungerar. För att kunna motarbeta negativa stereotyper om andra människor och grupper måste vi börja med att identifiera våra egna fördomar, konstaterar forskare vid Coloradouniversitetet i Boulder.

Den här affischen från 1900 är ett typexempel på blackface, när vita teatersminkar sig för att för att skapa ett negativt stereotypiskt porträtt av svarta. Källa: Wikimedia.

Begreppet "digitalt blackface" myntades 2006 och beskrev vitas tendens att använda svarta personer för att positionera sig eller uttrycka specifika känslor och åsikter. Ett digitalt blackface kan jämföras med rasistiska karikatyrer från tidigt 1900-tal.

Ett aktuellt exempel på digitalt blackface är exempelvis när Oprah Winfrey intervjuade Meghan Markle och Prince Harry. Oprahs olika reaktioner av både chock och förskräckelse genererade många memes.

Intervjun hade många meme-värdiga stunder.

Äldre memes är Donald Glover som stiger in i ett brinnande rum med en pizza i handen, Michael Jackson som äter popcorn och Beyoncé som slår sönder en bilruta med ett basebollträ. Problemet är att när svarta uttrycker sina åsikter eller tar plats upplevs de som skrämmande, skräniga, farliga och krävande. När vita använder sig av svarta uttryck är det bara kul och praktiskt. Detta är någonting som kan liknas vid kulturell appropriering, vilket är när människor från en kultur som är norm, lånar delar av en kultur de inte är en del av och använder den utanför dess kontext för att boosta sin egen identitet.

Keep reading with a 7-day free trial

Subscribe to Vad Vi Vet. to keep reading this post and get 7 days of free access to the full post archives.

Already a paid subscriber? Sign in
© 2025 Bildningsaktiebolaget Vad Vi Vet.
Privacy ∙ Terms ∙ Collection notice
Start writingGet the app
Substack is the home for great culture

Share

Copy link
Facebook
Email
Notes
More