Varför är det så svårt att döma någon för våldtäkt?

Vid en rättegång frikänns en misstänkt för våldtäkt, trots att det verkar som att det finns bevis. Det kan tyckas obegripligt, men den som kan juridik vet att saker inte alltid är svart eller vitt.

Foto: Henrik Montgomery / TT

Frågan "varför är det så svårt att döma någon för våldtäkt?"ställs ofta till oss jurister och det är sällan vi har något särskilt bra svar. Det går att svara att bevisläget ofta är svårt. Det finns väldigt sällan dokumentation som visar vad som har hänt. Om det finns bevis om skador så blir frågan istället om de tillkommit med ”samtycke” från målsäganden.

Om man som jurist får frågan om våldtäkter går det också att svara något om rättssäkerhet. Att ingen ska dömas oskyldig och att det är en grundbult i en rättsstat. Problemet är att det också är en grundbult i rättsstaten att det inte ska gå att begå grov brottslighet utan rättslig påföljd. Det går också att svara något om att det blev högre krav på bevisningen efter ett rättsfall från 2010.

Hur man än svarar hamnar man som jurist ofta i försvarsställning när det kommer till våldtäkt. Det finns många brott som har svåra bevislägen exempelvis utpressning, eller fridskränkning. Därtill kommer alla försöks- och anstiftansbrott där man måste bevisa att den tilltalade var på väg att begå brott. Det finns också flera brott som jurister tycker är väldigt svåra till exempel bedrägeri (BrB 9 kap. 1 §), eller ocker (BrB 9 kap. 5 §).