Elprisstödet löser inte den långsiktiga effektbristen, men det kan leda till ökad inflation
Sammanlagt lägger EU-länderna 7800 miljarder på elprisstöd för att hjälpa medborgarna. Utan satsningar på effektökningar i nätet riskerar problemet att återkomma nästa år.
👉 Förklaringen är producerad i samarbete med Fortum. Den är faktagranskad enligt samma robusta principer som alla andra förklaringar på Vad Vi Vet.
Sverige är inte ensamma om att införa elprisstöd för att försöka skydda konsumenterna mot skenande elkostnader. De flesta länder inom Europeiska Unionen har infört samma sak. När den europeiska tankesmedjan Bruegel summerade stöden i medlemsländerna kom de fram till att den sammanlagda kostnaden överstiger 700 miljarder euro (7800 miljarder kronor), eller 6,5 gånger den svenska statsbudgeten för 2023.
Det som framförallt skiljer det svenska stödet från andra är att det tagit mycket längre tid för svenskarna att få sina pengar än i andra länder.
Elpriset styrs av tillgång och efterfrågan men paradoxalt nog har priserna i Sverige varit rekordhöga i vinter trots att vi inte har elbrist. “Det svenska problemet är effektbrist, det vill säga när många behöver elen vid samma tidpunkt.” förklarar Mosa Alasaly som analyserar energimarknader på Fortum. “Det uppstår exempelvis kalla vintermorgnar, när vi både behöver värma våra hus och alla sätter på kaffebryggaren ungefär samtidigt.”
Faktum är Sverige varit en av de största exportörerna av el i Europa under senare år, framförallt till Danmark och Finland. Det kan tyckas onödigt med tanke på att vi gör av med allt mer el - Sveriges elbehov kommer att fördubblas de närmaste 20 åren - men det handlar också om solidaritet säger Alasaly. “Vi har en integrerad elmarknad i Europa som bygger på att man säljer när man kan och köper när man behöver. Om vi vägrar sälja el till Danmark idag kommer de att vägra sälja till oss när vi behöver det imorgon.”
Effektbristen är framförallt ett problem i södra Sverige, förklarar Alasaly. “Det finns flera orsaker till att effektbalansen i södra Sverige försämrats med 70 procent de senaste tio åren, den största anledningen är nedläggningen av ett antal reaktorer, något som även påverkat möjligheten att fullt ut använda den kapacitet som redan finns i näten.” Han menar att energipolitiken inte tagit hänsyn till vad som behövs för att kraftsystem ska fungera. Enkelt uttryckt så skulle varje ny megawatt planerbar produktion i södra Sverige göra så att ytterligare 1,5 megawatt av nätens kapacitet går att använda, eftersom kraftsystemet måste vara i balans. “Istället för att göra sin hemläxa och adressera problemet med effektbrist har politikerna nu använt skattepengar för att kompensera de hushåll och företag som drabbas av att man inte gjort läxan!”
Mosa Alasaly låter frustrerad i rösten, men med rätta. Hade pengarna använts till långsiktiga åtgärder för att få kraftsystemet i balans igen kunderna betalat lägre elpriser. Han tycker också att regeringen borde sänkt momsen eller skatten på el - som man gjort i Danmark, Finland och Tyskland - istället för att betala ut pengar. “Det är dumt att kompensera för prisinflation genom att betala ut pengar. Det driver ju bara på inflationen ytterligare!”
En sänkt moms hade varit mer rättvis, menar Alasaly, då den ju påverkar alla lika mycket och dessutom hade varit både lättare och snabbare att införa.
Trots att Fortum är Nordens största elhandelsbolag innebär inte de höga priserna inte att de tjänar en massa extra. Den el de köper in har ju också ökat i pris. Samtidigt investerar man så mycket man kan för att bygga ut produktionen för att möta morgondagens ökande behov. “För att energisystemet ska funka bra måste produktionen utformas lite som tallriksmodellen.. Vi pratar om en balans mellan planerbar, flexibel och väderberoende produktion “. säger Alasaly.
Med det menar han att olika kraftslag har olika egenskaper och att ett välfungerande och kostnadseffektivt system uppstår när dessa är i balans mellan varandra. Är systemet inte i balans sticker den totala kostnaden snabbt i väg och för konsumenten märks det då på elpriset. “De studier som gjorts på det svenska systemet landar på ungefär en tredjedel var av planerbar väderberoende och flexibel produktion. I det senare fallet spelar vattenkraften i en egen division men även batterier och efterfrågeflexibilitet är exempel på sådana resurser”, säger Alasaly.
Läs om hur Fortum arbetar för att driva förändringen för en renare värld. De vill säkerställa en snabb och pålitlig övergång till en koldioxidneutral ekonomi genom att förse kunder och samhällen med fossilfri energi och hållbara lösningar. Läs mer hos Fortum