Friskolor och skolpeng – så funkar det

År 2021 firade friskolereformen trettio år. Idag går drygt var fjärde gymnasieelev i en friskola – och andelen fortsätter växa.

Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD via TT

Skolan har alltid varit ett hett debattämne. 1991 övergick skolan från statlig till kommunal regi efter två decenniers diskussioner. Året därpå trädde den så kallade friskolereformen i kraft, plötsligt blev det möjligt för enskilda huvudmän, det vill säga privata aktörer, att starta skolor. På kort tid genomfördes alltså två stora förändringar på skolområdet. Om diskussionen pågått länge dessförinnan, så kan man konstatera att den inte tystnat sedan dess.

Argumenten för friskolereformen handlade ofta om ökad mångfald, valfrihet och att den kommunala skolan skulle må bra av konkurrens, då skulle effektiviteten höjas. I glesbygden sågs friskolereformen som en möjlighet att genom privata initiativ rädda en byskola som kommunen annars kanske skulle ha valt att lägga ner i brist på elevunderlag. Friskolor finns idag i hela landet, men i väldigt olika grad. Jämtlands län ligger till exempel i topp medan Örebro län har lägst antal friskolor i landet.

Skolpengen

Friskolereformen gick ut på att låta en så kallad skolpeng följa med varje elev oavsett var eleven valde att börja i skolan. Till skillnad från privata skolor, som till exempel de omtalade internatskolorna, skulle ingen avgift tas ut av eleverna, utan utbildningen betalas med offentliga medel precis som den ”vanliga” skolan.