Därför lever vi allt längre och bättre
Sundare vanor och nya läkemedel avgörande faktorer
👉 Förklaringen är producerad i samarbete med Pfizer. Den är faktagranskad enligt samma robusta principer som alla andra förklaringar på Vad Vi Vet.
Sedan slutet av 1700-talet har svenskarnas medellivslängd mer än fördubblats. Från 33,7 år för män och 36,6 år för kvinnor då till 82,3 år, respektive 85,4 år idag. Det fanns förstås människor som blev både fyrtio och åttio år gamla även på 1700-talet - det som framförallt påverkade statistiken var den höga barnadödligheten, bland annat i sjukdomar som smittkoppor.
Att Sverige likväl lyckades fördubbla befolkningen under 1800-talets första halva tillskrev biskopen Esaias Tegnér “freden, vaccinet och potäterna”. Efter freden mot Norge 1814, införandet av obligatorisk smittkoppsvaccinering för barn 1816, och potatisens stigande popularitet sjönk dödligheten under hela 1800-talet.
Den mest dramatiska ökningen av medellivslängden i Sverige skedde emellertid under 1900-talet. Det var då som den medicinska utvecklingen tog fart på allvar och levnadsstandarden höjdes. Barnadödligheten i världen har minskat med nästan 75 procent sedan 1950. Att få kontroll över vissa infektionssjukdomar och få ner barnadödligheten har fått stor påverkan på medellivslängden.
“Vi lever sundare idag än för hundra år sedan. Vi röker mindre, äter bättre, rör oss mer och har mindre slitsamma yrken”, förklarar Samira Toghanian, hälsoekonom på Pfizer i Sverige. “En annan faktor är att vi idag har läkemedel och vacciner som gör att vi kan undvika eller mildra effekten av virus, behandla svåra sjukdomar tidigt, minska dödligheten och se till att fler kan leva ett vanligt liv, trots sin sjukdom.”
Toghanian tar cancer som exempel. Även om alla ännu inte blir botade har dödligheten för många cancerformer minskat och allt fler lever med sin cancer som en kronisk sjukdom. “Det gör att de kan leva ett vanligt liv, utan de begränsningar som fanns förr. Läkemedlet blir som ett slags protes.” Hon berättar att moderna cancerläkemedel är allt mer målstyrda, vilket gör att man exempelvis inte behöver tappa håret.
“Framförallt slipper man slösa tid på behandlingar som inte fungerar. Tack vare att vi idag snabbt kan identifiera vilken sorts bröstcancer som patienten drabbats av kan vi välja en behandling som vi vet hjälper mot just den specifika cancertypen.” förklarar Toghanian. Hon menar att tillgången till läkemedel idag i allt högre grad ses som ett grundläggande mänskligt behov, som mat och vatten eller tak över huvudet, snarare än den “lyxvara” det sågs som förr.
Ett av världens viktigaste läkemedel är antibiotika. Förutom att bota vanliga infektioner och inflammationer såsom urinvägsinfektion och lunginflammation, är det en livsviktig behandling i modern medicinsk sjukvård. Vid stora operationer och ingrepp som till exempel kejsarsnitt, höftoperationer eller cellgiftsbehandling, är antibiotikan ofta en nödvändig efterbehandling. Mot bakgrund av det hot som antibiotikaresistenta bakterier utgör är det avgörande att företag som Pfizer utvecklar, tillverkar och står redo med nya versioner av antibiotika.
Att få tillgång till den bästa möjliga behandlingen är en självklarhet för många, och att föreställa sig en vardag utan läkemedel går inte. Det är trots allt en av orsakerna till att livslängden i Sverige stigit så mycket de senaste tvåhundra åren.