Miljöpartiets politik – i korthet

Partiet som inte vill ses som ett enfrågeparti går likväl till val med sin klimat- och miljöpolitik i fokus.

Det hörs på namnet vilken fråga som står i centrum för partiets politiska visioner men Miljöpartiets ideologiska grund är bredare än så. Den politik man går till val med genomsyras av socialliberalt och progressivt tankegods.

Språkrören Per Bolund och Märta Stenevi vid Miljöpartiets valupptakt i Karlstad. Foto: Tommy Pedersen / TT

Partiet med maskrossymbolen har sina rötter i 1970-talets miljö-, freds- och solidaritetsrörelser. Folkomröstningen om kärnkraften 1980 var en bidragande orsak till att partiet grundades och Miljöpartiet har konsekvent varit en stark motståndare till kärnkraft sedan dess.

När partiet bildades, på initiativ av Per Garthon, inspirerades han av bland annat det tyska gröna partiet Die Grünen. Att partiet kom att kallas Miljöpartiet och inte “De gröna”, i likhet med sina tyska kusiner, beror på att Centerpartiet redan var förknippade med färgen grön.

Miljöpartiet valdes in i Sveriges riksdag första gången 1988 och blev då det första nya partiet på 70 år. Miljöpartiet skiljer sig dessutom från de andra partierna genom att ha två språkrör istället för en partiledare.