Nyhet: Ett månadsbrev om mat, fritt från recept!
🍽️ Nyttig allmänbildning om julens traditioner.
God jul!
Mitt i julförberedelserna kommer Vad Vi Vets nya månadsbrev om mat och dryck - helt utan recept!
Det kan låta konstigt, men vi tror inte att världen behöver inte fler recept. (Särskilt inte med julmat.) Däremot tror vi att många har nytta av allmänbildning kopplat till mat och dryck.
Därför fokuserar vi på kunskapen bakom maten: varför vi äter det vi gör, vilka råvaror som är säsong just nu (och därmed både är godare och billigare), och på vilket sätt maten påverkar din hälsa och ditt välmående. Vi vill inspirera dig till klokare val, ökad matglädje och en djupare förståelse för både mat- och dryckeskultur.
Vi tror helt enkelt att maten blir godare ju mer du vet om den. I Vad Vi Vets månadsbrev om mat och dryck ger vi dig intressanta förklaringar och tips som hjälper dig att njuta mer – från första tuggan till sista droppen.
Bon appétit!
Ur innehållet: Varför heter det “glasmästarsill” och “gubbröra”? • Vad är glödhoppor och blana som gotlänningarna och ångermanlänningarna serverar på sitt julbord? • Islänningarna kan inte fira jul utan sitt lövbröd. Vad består det av, egentligen? • Vad ska finnas på julens konfektbord? • Säsongens grönsaker - hur mycket av det kan man använda i julmaten?
Ps. Precis som alla våra nyhetsbrev om ekonomi, hälsa och politik behöver du vara prenumerant för att ta del av vårt månadsbrev om mat och dryck. Det här brevet är undantaget, en smakbit av vilken typ av innehåll du kan vänta dig framöver.
Ps2. Visste du att Vad Vi Vet driver en av Sveriges största matkanaler i sociala media? Klicka för att följa Vad Vi Vet Mat på Instagram och Facebook.
Ps3. Om du inte vill ha vårt månadsbrev om mat och dryck, uppdatera dina preferenser här.
1. Känner du till alla regionala variationer på julbordets rätter?
Alla som minns hur det var att fira jul med sin partners familj för första gången minns nog också tankarna om att hur mycket konstiga grejer de hade för sig, och hur de insisterade på en del rätt lustiga rätter medan de glömt bort annat som varit helt centralt i den egna familjens julfirande. Liknande skillnader finns också mellan regionerna.
Ofelbart är skinkan och köttbullarna kungarna på det svenska julbordet, men det är de regionala tillbehören som ger julbordet dess lokala själ. Från söderns kålrätter till norra Sveriges vilt och tunnbröd skiljer sig traditionerna åt markant.
Regionala specialiteter på julbordet 🐷 Glödhoppor, grynkorv, spekemakrill, blana och bryta är rätter som avslöjar regionala skillnader på det svenska julbordet. Här är vad du behöver veta.
Saffran är en östsvensk krydda. 🟡🟡 Jo, det stämmer faktiskt. Det är inte förrän de senaste decennierna som lussebullar bakats med saffran på västkusten. Här är bakgrunden.
Apropå kryddor… 🎅 Varför använder vi kryddor som för tankarna till orienten just runt jul? Här är vad du ska ha koll på.
Vi svenskar tar ofta vårt smörgåsbord för givet, men rör du dig bara några mil över landsgränsen ser julmaten helt annorlunda ut. Medan det svenska julbordet är en buffé med lite av allt präglas grannländernas julfirande ofta av specifika huvudrätter och starka regionala traditioner. ‘
Julbordet i Norden: ankstek, pinnekjøtt, kålrotslåda och lövbröd. 🇮🇸🇫🇮🇳🇴🇩🇰 Det här äter våra nordiska grannländer i juletid. Här är en överblick.
2. Sanningen bakom julbordet: Så fick rätterna sina lustiga namn.
Julbordet är fullt med traditioner som vi sällan ifrågasätter eller refletkerar närmare över. Det är ju bara att vi alltid gjort på det ena eller andra sättet.
Janssons frestelse och Ris à la Malta är klassiker, men varför heter de så? 🍽️ Svaren döljer sig i såväl språkmissar som gamla filmer. Här är historien bakom de märkligaste namnen på julbordet.
En glasmästare, en hovmästare och en modern jungfru? Historien om sillinläggningarnas namn. 🐟 På julbordet trängs de sida vid sida. Men har du någonsin funderat på varför vi blandar in yrkestitlar i våra sillinläggningar? Här är vad du behöver veta.
3. Duka ett konfektbord till jul
Ett konfektbord var ett bord uppdukat med exklusiva sötsaker som traditionellt sett följde sist i måltidsordningen, framförallt i högreståndsfamiljer.
I juletid har jag sett det i alla möjliga hem, som en rest från en svunnen tid, men minst lika mycketför att det är så trevligt att ha gammeldags konfekt, nötter och frukt framdukat på ett sidobord under julhelgen samtidigt som julmusik spelas svagt i bakgrunden. (Lämplig spellista: Högborgerlig jul.). Ett alternativ till julduken är en röd eller grön filtduk, och en ståtlig adventsljusstake i trä hör till.
Så vad dukar man fram? Även om innehållet på konfektbordet kan variera är det viktiga att det alltid känns generöst. Försök inkludera några saker från varje kategori.
Frukt och nötter. Serveras i skålar och fat. Glöm inte en tom skål för skal.
En skål med klementiner och blodapelsiner.
En korg med valnötter, hasselnötter och pekannötter.
Torkade fikon och torkade dadlar på fat.
Choklad och godis. En blandning av hemlagat och historiska varumärken, gärna från andra länder. Just att det inte är konfekt man äter till vardags är lite av poängen och det får därför gärna vara utländska sorter.
Hemtillverkat godis. Ett trevligt pyssel dagarna innan jul är att laga sitt eget godis. Mintkyssar, knäck med mandel, gräddkola, chokladkola. (Kolan slås in i smörpapper.)
Marsipan. En del insisterar på att göra sig egen marsipangris som doppas till hälften i choklad, andra köper sina grisar i klassiska chokladbutiker som Bräutigams i Göteborg och Ejes Choklad i Stockholm. Ett enklare alternativ är Anthon Bergs klassiska marsipanbröd.
Choklad. Julen är den smakssatta chokladens högtid och den ska helst serveras i en liten ask eller inslagen. Ju fler och ju mindre, desto bättre.
Med smak av apelsin. Romerska bågar (Cloetta, Sverige) - finns dessvärre endast i lösvikt numera, Terrys Chocolate Orange (Terrys, Storbritannien).
Med smak av kola. Scho-Ka-Kola (Tyskland).
Med smak av banan. Schoko-Bananen. (Casali, Österrike).
Med smak av körsbär. Mon Cheri (Ferrero, Italien).
Med smak av mint. After-Eight (Nestlé, Storbritannien)
Med mandel eller hasselnötter. Wienernougat (Fazer, Finland) Ferrero Rocher (Italien).
Med lustiga former. Sardiner (Simon Coll, Spanien eller Cluizel, Frankrike).
Praliner. Den stora röda asken med kvalitetspraliner är en klassiker. (Anton Berg Diplomat, Danmark).
Marmeladgodis: Liksom chokladen är marmeladen en av julens traditionella delikatesser. Gröna marmeladkulor (Fazer, Finland)
Karamellblandningar: Blandade karameller och chokadbitar i prassligt papper hör julen till.
Prassliga blandningar. Twist-blandning (Marabou, Sverige). Quality Street (Nestlé, Storbritannien), Celebrations (Mars, Storbritannien).
Gammeldags blandningar. Bridgeblandning (Cloetta, Sverige), Maynard Bassets Liquorice Allsorts (Cadbury, Storbritannien)
Med smak av kola. Werthers Original (Storck, Tyskland), Toffifee (Storck, Tyskland)
Kakor. Några tunna kakor hör också julen till.
Hembakade klenäter. Med smak av kardemumma och konjak har de en gammeldags julsmak och de är inte så svåra att göra som man tror.
Tunna pepparkakor. De mest omtalade är cederpepparkakorna från Kronans utanför Sundsvall som görs på ett hemligt recept från 1928. Därefter är det de tunna pepparkakor från Göteborgs Pepparkaksbageri som gäller, med ett lika hemligt recept från 1924.
Stroopwafels. Två spröda rån med karamellfyllning med smak av kanel och vanilj. (Hans Egstorf, Nederländerna)
4. Detta är i säsong nu:
I varje matbrev tipsar vi om vilka råvaror som är i säsong just nu. Så här års, i november och december övergår vi till att äta det som lagrats under skördesäsongen, det som frysts in och det vi hittar i skafferiet.
Grönsaker
Rotfrukter: potatis, morot, palsternacka, rödbeta, kålrot, rotselleri, rova, jordärtskocka,
Kålfamiljen: Brysselkål, grönkål, rödkål, savoykål, vitkål,
Lökar: Gul lök, röd lök, purjolök, vitlök
Övriga: Lagrad pumpa och squash, avokado (odlad i Europa).
Odla själv: Groddar, krasse
I frysen: Frysta ärtor, frysta bladgrönsaker, fryst blomkål och broccoli
I skafferiet: Bönor, linser, inlagda grönsaker, surkål, kimchi, tomater på burk
Frukt:
Svenska äpplen (färska sena sorter och lagrade)
Svenska päron (lagrade)
Frysta svenska bär (jordgubbar, hallon, vinbär, hjortron, havtorn)
Importerad europeisk frukt: apelsiner, citroner, clementiner, bananer
5. Gör julrätter på säsongens råvaror
De rätter vi äter till jul beror delvis på vad som funnits tillgängligt så här års. Att man återfinner många av säsongens råvaror på julbordet är alltså ingen överraskning.
Bland det som är i säsong just nu finns potatis, morot, palsternacka, rödbeta, kålrot, rotselleri, rova, jordärtskocka, kål, nötter och äpple.
Julrätter där de passar utmärkt:
Janssons frestelse – klassisk gratäng med potatis (och ibland kan man blanda i jordärtskocka för en twist).
Rotsaksgratäng – varva potatis, palsternacka, kålrot och morot med grädde och ost; gratinera i ugn.
Griljerad kålrot (vegetarisk “julskinka”) – tillaga och griljera en hel kålrot likt traditionell julskinka.
Rödbetssallad – tärnade, kokta rödbetor blandas med äpplen och en krämig sås; klassiker till julbordet.
Rödkålssallad - rödkål och äpplen hackas grovt och blandas, häll över rejält med vinägrett och låt stå ett tag, serveras med hackade valnötter.
Råstekta rotfrukter – strimla och stek blandade rotfrukter (potatis, morot, rotselleri, palsternacka och rova); utmärkt tillbehör.
Morotslåda – gratäng med riven morot, ägg, grädde och kryddor, inspirerad av finska julbordet.
Rostade rotfrukter – rosta potatis, rödbetor, palsternacka och morot i ugnen med olivolja och juliga kryddor som timjan och rosmarin.
Jordärtskockssoppa – len soppa på jordärtskocka, krämig och elegant som förrätt på julen.
Alla dessa rätter passar bra både till den traditionella julmaten och om du vill ha något nytt och grönt på bordet!
God jul!