Så hanterar du maten under rötmånaden

Under några veckor i slutet av sommaren är risken för att maten blir dålig extra hög. Så gör du för att inte få onödigt matsvinn.

I Bondepraktikan varnas för "rötmånaden", en månadslång period i slutet av juli och början av augusti under vilken många livsmedel ruttnar eller i alla fall håller sig sämre. Den vetenskapliga förklaringen är att juli och augusti är de varmaste och fuktigaste månaderna på våra breddgrader, och bakterier och mögel trivs extra bra då.

Temperaturen har mycket stor betydelse för hur snabbt bakterier förökar sig. I rumstemperatur, cirka 20 °C, så är förökningshastigheten mellan cirka fyra till sexton gånger snabbare jämfört med vid 8 °C!

Bakterier växer långsammare ju lägre temperaturen är. Ju längre tid livsmedlet förvaras desto större är risken att bakterien växer till skadliga halter.

Under varma sommardagar ökar temperaturen i livsmedel under exempelvis hemtransport från butik. Är det riktigt varmt, till exempel 28 °C, går det fort och efter bara tre timmar har livsmedlet samma temperatur som omgivningen. Återkylningen till kylskåpstemperatur kan ta flera timmar.

Foto: Robert Henriksson / SvD / Scanpix via TT.

I det gamla Sverige förvarades maten ofta i jordkällare eller i skafferier, där det var lite kallare. Under sensommarmånaderna lyckades man dock inte hålla svalt i dessa utrymmen vilket skämde en del mat.

I Sverige ansågs rötmånaden börja i slutet av fruntimmersveckan, d.v.s. runt den 23:e juli och pågår till den 23:e augusti. Även i andra delar av Europa finns motsvarande månad. Enligt romarna började tiden då maten höll sig sämre den dag då stjärnan Sirius i stjärnbilden Stora hunden första gången kunde iakttas i gryningen, och sedan varade i en månads tid, det vill säga från 22 juli till 21 augusti. Med syftning på stjärnbilden kallades perioden dies caniculares (= hunddagarna). I flera länder kallas motsvarigheten till rötmånaden därför för något som refererar till just hunddagarna.

Så hanterar du maten under rötmånaden