Försäljningen av pussel har ökat avsevärt under pandemin. Vi vågar säga att pusslet, som har funnits i flera århundranden, upplever en renässans. Anledningen till det är såklart att vi är hemma mer och behöver hitta sätt att underhålla oss. Vi reder ut hur pusslet kom till, varför det är bra för hjärnan och hur du förenklar ditt pusselläggande.

Pusslets historia

Ordet pussel kommer från engelskans ”puzzle” som betyder ”förbrylla”. Det första kända pusslet skapades 1766 av den brittiske kartritaren John Spilsbury som sågade ut bitar från en karta av trä. Syftet var att lära barn om geografi.

Det var först på 1900-talet som man började tillverka pussel för vuxna. Då bjöd pusslandet på större utmaningar än idag eftersom de utskurna bitarna inte kunde haka tag i varann och därför lätt åkte isär. Det fanns inte heller någon guidande bild på hur pusslet skulle se ut när det var klart. Det var tålamodskrävande, förstås.

På 1920-talet spreds pusslet som nöje. Till en början var det dyrt och bara de välbeställda hade råd. När billigare tillverkningsmetoder började användas spreds pusselläggandet och blev ett folkligt nöje. Pusslens utformning utvecklades och blev som de vi använder idag; med in- och ut-pluggar som hakar i varann och bilder på kartongen.

Pusslets påverkan på hjärnan

Många upplever att det är både avslappnande och stimulerande att lägga pussel. Det ger även en hel del fördelar för din mentala hälsa. Pusseltillverkaren Ravensburger har tillsammans med Ullm University i Tyskland gjort studier som visar att pusslande kräver att man använder olika kognitiva kvaliteter och att man också behåller dessa under en lång tid. Människor som lägger pussel under sitt liv visar på högre kognitiv hälsa i hög ålder än de som har pusslat mindre.

Att lägga pussel tränar inte bara hjärnan, det är också lugnande och avstressande. Det gör att vi kan fokusera på något annat och hjälper oss att varva ner och lätta på stressen. Spelbutiken Dragon’s Lair i Stockholm bekräftar att intresset för pussel har ökat kraftigt under pandemin: ”En trolig anledning är att man blir trött på de digitala plattformarna och behöver aktivera hjärnan med andra sysslor”, säger Johan Nilsson på Dragon’s Lair.

Att lägga pussel motverkar inte bara de negativa effekterna av kronisk stress på nervcellerna i hjärnan. Det skapar även nya kognitiva förbindelser i din hjärna. Du tränar med andra ord din hjärna till att bli bättre!

Jigsaw
Foto: Ross Sneddon / Unsplash

Så lägger du pussel som ett proffs:

  • Välj en lämplig arbetsyta. Välj ut en rymlig yta där du ska lägga ditt pussel. Det flesta pussel visar en skalenlig bild på framsidan av kartongen. Välj ut en plats som inte är i vägen för dina vardagliga aktiviteter. Till exempel kan köksbordet kännas som en stor och bra yta, men kanske inte så praktisk. Använd en pusselmatta eller bricka om du har behov av att flytta undan pusslet ibland. Pusselmattan hjälper också till att jämna ut underlaget.
  • Sortera pusselbitarna. Det är något mödosamt, men att lägga alla pusselbitar med rätt sida uppåt kommer spara dig mycket tid när du väl börjar. Det kan också vara bra att sortera upp bitarna i olika grupper, exempelvis färg, textur och form för att få en överblick.
  • Börja med ramen. Det är smart att alltid börja med att lägga ut kantbitarna, så att du får en ram att utgå ifrån.
  • Jobba från mitten. När du väl har fått ihop ramen av bilden ska du börja lägga ihop mitten av bilden. Om du har grupperat pusselbitarna efter färg kan du börja att sätta ihop smågrupper som placeras inom ramen.
  • Ha tålamod. Att lägga pussel ska inte vara jobbigt utan roligt. Ta din tid och låt det ligga en stund om du känner att du fastnar. Alla pussel har olika former, storlekar och svårighetsgrad – välj den variant som du tror är roligast utifrån din förmåga. Ju mer du pusslar, desto bättre blir du.