När Qatar blev ett brittiskt protektorat år 1916 var det ett av världens fattigaste länder. Britternas intresse för landet grundade sig mest på Qatars närhet till det Osmanska riket, vilket stod på motståndarsidan under första världskriget. Men när kriget var över och olja hittades i regionen på 1930-talet ökade intresset för landet markant. Den nyfunna rikedomen ledde senare till maktkamper inom landets toppskikt, som kulminerade i flera statskupper.
Samtliga statskupper skedde inom familjen. Strax efter det att Qatar år 1971 fick sin självständighet från Storbritannien var emiren Ahmad bin Ali Al Thani på semester i Iran. Då passade hans kusin, premiärministern Khalifa bin Hamad Al Thani, på att avsätta honom. Ett par decennier senare skulle även Khalifa bin Hamad bli avsatt på samma manér. Det skedde när emiren var på semester i Schweiz år 1995. Då tog hans son, Hamad bin Khalifa Al Thani, över makten. När han abdikerade 2013 överlämnade han makten till sin son och Qatars nuvarande emir – Tamim bin Hamad Al Thani.
