‌👋 Godkväll! Som vanligt har jag valt ut det viktigaste händelserna från veckan som gick och förklarar dem utifrån fakta. Det tar dig 4 minuter att läsa.

🙌 Har du fått det här veckobrevet av en kompis? Skaffa en egen prenumeration!

Imorgon, drygt tio månader efter George Floyds död, börjar rättegången i Minneapolis mot den före detta polisman som orsakade hans död. Den hålls i Hennepin County Government Center där säkerhetsåtgärderna är omfattande av rädsla för våldsamma protester om polismannen skulle frikännas. I de omkringliggande kvarteren är många väggar och byggplank täckta med slagord som kräver rättvisa och de fylls på hela tiden. (Foto: Elizabeth Flores/Star Tribune via AP och TT.)

När videon från Floyds död spreds via sociala medier gav det upphov till flera månaders protester över hela världen. Trots att de fyra polismän som var involverade i gripandet fick sparken mildrade det inte reaktionerna, då Floyds död påminde många om liknande händelser där de upplevt att svarta medborgare blivit illa behandlade av polisen. Rättegången förväntas hålla på i flera veckor och få mycket uppmärksamhet i media.

  • Rörelsen har statistiken på sin sida. Icke-vita blir ofta orättvist behandlade av rättsystemet i USA. Här är vad vi vet.
  • Historien bakom den knutna näven. En knuten näve höjd mot skyn är symbolen för Black Lives Matter. Vid varje protest ser man en skog av knutna nävar och så har det varit i mer än femtio år. Här är vad vi vet.
  • I kölvattnet av BLM har röster höjts för att minska polisens budget. Hoppet är det ska leda till färre onödiga arresteringar och mer pengar till aktiviteter som löser samhällsproblem istället för att låta polisen hantera konsekvenserna. Här är vad vi vet.
  • George Floyds död bidrog till att ge Black Lives Matter-rörelsen ny kraft, även i Sverige. Rörelsen började som en solidaritetshandling men är idag lika aktiv som sin amerikanska systerorganisation i att driva frågor om likabehandling. Här är vad vi vet.

Präglas polisens agerande av rasism?

Gång på gång anklagas även den svenska polisen för att vara präglade av rasistiska strukturer där "lintottar" löper betydligt mindre risk att bli stoppade än andra. Men går det att bevisa? Leandro Schclarek Mulinari är lektor vid Kriminologiska institutionen på Stockholms Universitet. Han har forskat på rasprofilering, eller etnisk överrepresentation vid gripanden, om man så vill.

I avsnitt 62 av Vad Vi Vets faktapodd Perspektiv berättar han bland annat om

  • vad som skiljer den svenska polisens statistik från den i Storbritannien och USA.
  • varför polisen verkar ha svårare för självkritik än andra offentliganställda, som exempelvis lärare eller vårdanställda,
  • vad han önskar att de gjorde för att ändra sina beteenden.

Du hittar avsnitt 62 av podden Perspektiv överallt i alla appar där du hittar poddar: Spotify, Apple Podcaster, Acast, Google Podcaster m.fl.


Dags att lyssna: våra tips på poddavsnitt som handlar om BLM

Man lär sig mer om man lyssnar än om man pratar. För att hjälpa de som vill förstå Black Lives Matter ur ett icke-vitt perspektiv har vi skapat en spellista, exklusivt på Spotify. Den innehåller utvalda avsnitt från en lång rad poddar som bidrar till fördjupad insikt om samhället upplevs för den som inte definieras som normen. Klicka här för att läsa mer om spellistan.


Veckans bildval

Den här satellitbilden visar hur fraktfartyget M/V Ever Given strandat på en av Suezkanalens kanalbäddar. Nya försök har gjorts i helgen att få loss fartyget som blockerar en av världens viktigaste leder för den globala handeln. Foto: Maxar Technologies via AP och TT.

Det här behöver också en förklaring

  • Imorse gick vi över till sommartid. Varför har vi egentligen två tider? Här är vad vi vet.
  • Det effektivaste sättet att minska antalet våldtäkter. Det är förvånansvärt enkelt. Här är vad vi vet.
  • Den senaste tiden har det skett flera masskjutningar i USA. Tyvärr kan vi vänta oss fler dåd framöver. Här är vad vi vet.
  • Astra Zenecas vaccin används åter efter ett kort stopp. Vem godkänner egentligen vaccinerna? Här är vad vi vet.
  • Aprilskämtens historia. Under flera århundraden och i olika kulturer över hela världen har man skojat den första april. Här är vad vi vet.

Fakta som motverkar fördomar

Vad Vi Vet förklarar nyheterna med fakta som grund. Det vanligaste sättet som folk upptäcker det här veckobrevet är via rekommendationer. Kan du bidra till det? Jag har till och med förberett en kort text som du kan kopiera och använda.

Jag gillar verkligen veckobrevet från @vadvivet med fakta som förklarar veckans viktigaste nyheter - på under 5 minuter. Om du är vetgirig och inte redan prenumererar missar du faktiskt något. https://vvv.se/veckobrevet

Tack på förhand!


👏 Slut! Det här var allt du behövde veta för att förstå aktuella händelser bättre. Vi hörs nästa helg!

👉 Klicka här för att starta en egen prenumeration för att inte missa nästa veckas brev.