Go'kväll!

  • Veckan är snart slut och det är därför dags för mig att välja ut de viktigaste händelserna från veckan som gick, och ge dig faktabaserade förklaringar. Det här tar max 5 minuter att läsa.‌‌‌‌
  • Med början i detta veckobrev kommer jag att dela med mig av saker som jag läst, sett eller hört i veckan som gjort mig lite klokare. Du hittar det sist i brevet.
  • Det är våra läsare som gör Vad Vi Vets förklaringar möjliga. Visste du att en prenumeration kostar mindre än 3 kr/dag och ge obegränsad tillgång till alla våra förklaringar?

De många orsakerna till vad som händer i Israel går både kort och långt tillbaka i tiden

Palestinier betraktar destruktionen som en av många israeliska flygattacker orsakade igår, lördag, i Gaza City. Foto: Khalil Hamra / AP via TT

Det finns ingen enkel förklaring till det som händer nu i Israel. Att läget i skrivande stund ter sig allvarligare än på många år beror på orsaker som samverkar och förvärrar situationen. Under veckan har jag försökt förstå de snåriga sambanden och förklara dem på ett begripligt sätt, vilket sammanfattats i två förklaringar som ger en välbehövlig överblick.

  • Det korta perspektivet. En markdispyt i östra Jerusalem och ett olyckligt sammanfallande av dagar av stor betydelse för både judar och araber som i sin tur följer på en månad av stigande spänning. Här är vad vi vet.
  • Det långa perspektivet. Konflikten mellan Israel och Palestina har pågått sedan 1947 och utgör bakgrunden till de latenta spänningarna i regionen. Här är vad vi vet.

Därför kallar vi inte det som pågår för ett krig

Under veckan har Vad Vi Vet vid några tillfällen kritiserats av personer som sympatiserar med palestinierna för att vi betecknar det som pågår för "konflikt" istället för "krig" eller "folkmord", och det har antytts att vi därmed tar ställning för israelerna. Det stämmer inte. Vad Vi Vet är politiskt obundna och opartiska i vår rapportering. Det enda vi tar ställning för är fakta. Hur andra medier beskriver utvecklingen i Israel är upp till dem, och inget vi låter oss påverkas av. Vi utgår bara från vad vi vet.

  • I dagsläget har ingen formell krigsförklaring skett. Därför kallar vi inte konflikten i Israel för ett "krig".
  • Den israeliska militären behandlar den palestinska befolkningen på sätt som enligt Amnesty strider mot flera internationella konventioner. I dagsläget finns dock inga bevis för att ett överlagt folkmord äger rum. Därför använder vi inte det begreppet för att beskriva vad som nu sker.

Det missförstådda miljonprogrammets historia

Miljonprogrammet skapades med de bästa av intentioner och förverkligade dessutom många av de ideal om en bättre vardag som man strävade efter. Så varför uppskattar inte fler dem?

  • Förändrade ideal förändrade bilden. Det var på 1970-talet som de stora betonghusen som skapats med kärnfamiljen i centrum plötsligt fick dåligt rykte eftersom de ansågs representera förlegade samhällsideal. Det berättade Erik Stenberg, forskare och lektor vid Arkitekthögskolan på KTH i Stockholm och själv utbildad arkitekt, när han i veckan gästade avsnitt 69 av vår förklarande podd "Perspektiv". Du hittar avsnittet i alla appar där du hittar poddar: Spotify, Apple Podcaster, Acast, Google Podcaster m.fl.
  • Vad avgör om ett hus är vackert? För den som vill fördjupa sig i frågan om arkitektur och gestaltning vill jag samtidigt rekommendera avsnitt 37, där jag talade med riksarkitekt Helena Bjarnegård om "vackert" ens är en relevant parameter för att bedöma byggnadsverk? Läs mer om det här.

"Uppdraget var att göra en logotyp som känns lika relevant om 50 år."

När Vad Vi Vet uppdaterade sin grafiska identitet tidigare i år gick uppdraget till Minna Sakaria. För den som är intresserad av att förstå hur arbetet gick till och vilka tankarna är bakom det nya formspråket, här är vad vi vet.


Veckans bildval

I veckan har mångas drömmar om en bättre framtid grusats i Israel. En bild och en sönderslagen ram ligger bland bråte i en lägenhet som träffats av en raket från Gaza. Foto: Oded Balilty / AP via TT

Det här kräver också en förklaring

  • I dag är det valdag i Sverige. Alla de som är berättigade till att rösta till sametinget har haft chansen idag. Osäkert på vad sametinget gör? Här är vad vi vet.
  • Teckenspråk. I veckan var det 40 år sedan svenska teckenspråket fick ställning som minoritetsspråk i landet. Vet du hur teckenspråket är uppbyggt? Här är vad vi vet.
  • Masskjutningar. Förra helgen förekom minst nio (!) masskjutningar i de Förenta staterna. Trots att USA bara har fem procent av världens befolkning äger 31 procent av masskjutningar rum på amerikansk mark - och det kommer tyvärr att bli fler. Här är vad vi vet.
  • Har du råd med sommarhus? Det är många som varit på visningar av stugor och torp i helgen. Men har du koll på allt som kan kosta när man köper sommarhus? Här är vad vi vet.

Låt andra lära dig det du lärt dig

Det vanligaste sättet som folk upptäcker det här veckobrevet är via rekommendationer. Kan du bidra till det? Jag har till och med förberett en kort text som du kan kopiera och använda.

Jag gillar verkligen veckobrevet från @vadvivet som ger mig förklaringar av veckans viktigaste händelser - på under 5 minuter. Om du är vetgirig och inte redan prenumererar missar du faktiskt något. https://vvv.se/veckobrevet

Tack på förhand!


🙌 Det var allt för den här veckan!

Detta var mitt urval av det viktigaste du behöver veta om veckan som gick. Vi hörs nästa helg! Som vanligt vill jag tacka alla betalande prenumeranter! 👏 Det är ni som gör det möjligt för oss att skapa opartisk, faktabaserad journalistik och leverera det här veckobrevet till tio tusen inboxar varje helg.

Vi hörs nästa helg!

/Per Grankvist
redaktör Vad Vi Vet

☞ Ps. Något som gjorde mig lite klokare i veckan: Johny Harris video om varför folk tror att jorden är platt.

  • Det är en fängslande inblick i ett alternativt tankeuniversum som föddes som en motreaktion till vetenskapliga upptäckter och införandet av evidensbaserad forskning.