I väderprognosen för de kommande dagarna anges alltid den prognostiserade regnmängden i millimeter – men hur mycket är det i liter?
Mängden nederbörd mäts i millimeter, vilket är ett mått på hur högt vattnet skulle nå ovan marken om det inte sjönk undan. En millimeter regn motsvarar en liter per kvadratmeter.
Mätmetoden är enkel: ett vattentätt kärl ställs utomhus och gör det möjligt att mäta hur mycket vätska som samlats där. Att mäta nederbörd är något som människan hållit på med i århundraden. En av de första dokumenterade observationerna gjordes i mitten av 1400-talet i Korea. Vinden är den största felkällan vid mätning och därför försöker man alltid placera regnmätare i lä, eller att förse dem med vindskydd. Typisk nederbörd är i Sverige mellan 20 och 100 mm per månad, beroende på årstid och plats.
Regndroppar faller med mellan fem och nio meter i sekunden, beroende på storlek. Tyngden gör att de största dropparna faller snabbare medan mindre droppar bromsas något av luftmotståndet.
En mycket kraftig åskskur har en typisk intensitet på 1 mm nederbörd per minut. Någon absolut övre gräns för hur intensivt det kan regna är svår att ge, men sannolikt ligger den kring 5 mm/min i Sverige. Det officiella världsrekordet är 31 mm/min i Unionville, Maryland i USA.
Det är inte motorerna som bullrar utan kylningen av dem.
Elektriska bussar låter ingenting eftersom motorerna är helt tysta - så varför dånar de elektriska loken när de rullar in på perrongen? Det är faktiskt inte motorerna som bullrar utan fläktljud från kylningen av motorn och andra elektriska komponenter i loket, enligt Jonas Olsson, presskommunikatör på SJ.
Olika tåg låter olika mycket. Separata lok som RC6 och första generationens X2000 låter relativt mycket, men i den nya ombyggda X2000 använder man den senaste tekniken och de är mycket tystare.
Tåg är i allmänhet mycket energisnåla jämfört med andra transportslag. Friktionen mot järnvägsrälsen är så liten att det mesta av energiförbrukningen handlar om att övervinna luftmotståndet.
Tåg har dessutom mycket lägre luftmotstånd jämfört med motsvarande kapacitet i bussar eller bilar. En buss är ungefär lika lång som en järnvägsvagn. Men när järnvägsvagnarna är ihopkopplade slipper man det extra luftmotstånd som varje front och akter skapar. Med 250 – 350 passagerare i ett fjärrtåg blir det därmed många flera som delar på luftmotståndet jämfört med buss eller bil. Ju längre tåget är, ju mera energieffektivt är det dessutom. Det forskas dessutom på hur luftmotståndet skulle kunna minskas ännu mer, exempelvis genom virvelfläktar.
Eldrivna tåg har också mycket hög verkningsgrad. Av elen från kontaktledningen blir 80 % nyttig energi för att köra tåget (dvs verkningsgraden i drivsystemet är ca 80%), förklarar Olsson. För en bensin- eller dieselmotor är verkningsgraden betydligt sämre. I bästa fall kan man där utnyttja ca 35 – 40 % av energin i bränslet.
Ett sinne för riktning och ett för position hjälper dem nå sitt mål.
Kompassinnet hjälper dem att flyga i rätt riktning och det sitter troligtvis i ögats näthinna och utgörs av ett protein kallat kryptokromer. Positionssinnet hjälper dem förstå var de befinner sig och finns troligen i näbben. Här är vad vi vet.
