“EU gör ingenting i den allvarligaste krisen i vår tid” och “EU faller ihop när alla medlemsländer tänker på sig själva”. Det är två av de vanligaste direkta eller indirekta budskapen i den våg av desinformation som just nu florerar i EUs medlemsländer, och en stor del av dem sprids från platser utanför EUs gränser. Det berättade Europaparlamentets talesperson Jaume Duch när Vad Vi Vet idag deltog i en utfrågning om EUs respons i coronakrisen.

“Vi gör nog mer än de flesta tror för att hjälpa medlemsländerna, men vi gör nog samtidigt mindre än vad medborgarna förväntar sig”, sammanfattade Duch. Hälsofrågor är inte en del av EUs ansvar i dagsläget utan något som sköts av medlemsländerna. När ursprunget till EU bildades på 1950 talet i form av en kol- och stålunionen diskuterades om man samtidigt skulle upprätta en hälsounion men man nådde ingen överenskommelse. “Idag är det många som inser att en federal respons skulle innebära flera fördelar i en kris som denna” sa Duch. Han förutspådde att en debatt om att inkludera hälsofrågorna, eller i alla fall försörjningsfrågorna gällande sjukvårdsutrustning, kommer att följa på krisen.

Trots att hälsofrågorna inte ingår i EUs ansvar har Europaparlamentet vidtagit en lång rad åtgärder för att underlätta för medlemsländerna att hantera krisen, och planera för stödpaket kopplade till de ekonomiska och sociala effekterna av kriserna.

Propaganda ett problem

Duch uttryckte frustration över den propagandakampanj som parlamentet upplever att bland andra Ryssland och Kina driver mot EU, där man lägger avsevärda resurser på att få det att framstå som medlemsländerna är oförmögna att klara av krisen utan rysk hjälp eller kinesisk sjukvårdsutrustning.

Rysk hjälp anländer i Italien, totalt 15 flygplan med 60 tons utrustning. Foto: Ryska Försvarsministeriet

Parlamentets bedömning är att syftet tycks vara både att misskreditera EU och att öka stödet hemma, då stödet tas som ett bevis för behovet av en stark ledare i oroliga tider av kris och därmed indirekt vill få demokratier av europeiskt snitt att framstå som mindre kapabla att hantera kriser.

“I början av krisen var det fler flygplan med utrustning som lyfte mot Kina från Europa än tvärtom” konstaterade Duch torrt. När Kina började återgälda hjälpen drog man igång en betydande propagandainsats som EU inte har möjlighet att replikera, helt enkelt eftersom EU inte kan bedriva den typen av kampanjer som är standard i icke-demokratiska länder, enligt Duch.

Personal lastar medicinsk utrustning på väg till Italien, på flygplatsen i Hangzhou i början av mars. Foto: China Daily.

Enligt de bedömningar som parlamentet gjort av den utrustning som Kina har skickat är dock upp till 70 % inte användbart eftersom de inte uppfyller de europeiska säkerhetskraven. Detta hade sannolikt kunnat undvikas om Kina hade förhört sig om behoven och kraven på förhand istället för att bara skicka material. “Det borde finnas en gentlemannaöverenskommelse att inte kritisera varandra i kristider” sa Duch som var oväntat frank i sin kritik mot Kinas propaganda under mötet.

Trots det är det  har gjort att det höjts oroliga röster över att Kina har lyckats forma berättelsen om hur EU hanterar krisen och det är också mot den bakgrunden som Europaparlamentet dragit igång en lång rad aktiviteter som dagens, där man bjudit in journalister och politiska influerare för att berätta vad man gör. Det ska ses som en del av en kraftsamling för att motverka felaktig information som florerar i sociala medier och som riskerar att minska förtroendet för parlamentet.

Bland annat har parlamentet börjat med att samarbeta med influerare i olika medlemsländer genom att förse dem med fakta, underlag och sätta dem i kontakt med EUs institutioner.  “Om de uttrycker att de litar på en institution har det betydligt större trovärdighet än om vi säger det”, avslutade Duch. Parlamentets presstjänst i respektive land bidrar därefter till att sprida inläggen, även om man inte har några synpunkter på exakt vad influerarna publicerar, hur de uttrycker sig eller om de utrycker politiska åsikter.