Nästa gång Finland går till val är den 18 april 2021 då det är dags att välja fullmäktigeledamöter för 320 kommuner på fastlandet och 16 på det självstyrande landskapet Åland. Grundlagen i Finland garanterar självstyre och beskattningsrätt åt kommunerna.

Alla finska medborgare som fyllt 18 år har rätt att rösta vid val. I kommunalval har också andra länders medborgare rätt att rösta, om de bott i Finland i mer än två år. I riksdags- och presidentval har dock endast finska medborgare rösträtt. I val till Europaparlamentet kan också andra EU-medborgare, bosatta i Finland, rösta.

Kommunerna ansvarar för basservicen för kommunens boende, i praktiken innebär det ansvar över skolor, bibliotek, miljötjänster, stadsplanering och inte minst hälsovård. En folkvald kommunfullmäktige tar besluten medan kommunstyrelsen verkställer dem. I det senaste kommunalvalet röstade knappt 60 procent av finländarna.

Rikspolitiken

Om vi zoomar ut och blickar över hela Republiken Finland är det presidenten som tillsammans med regeringen står för den verkställande makten. Presidenten sitter sex år åt gången och kan bli omvald en gång. Undantaget är president Urho Kekkonen som valdes fem gånger till Finlands president. Sista gången var 1978, när han fick 82 procent av rösterna (ett stöd som av alla ansåg vara osannolikt bra, utom av Kekkonen själv.)

Finland hade länge ett traditionellt starkt presidentämbete (i stil med USA, Frankrike och Ryssland), men år 2000 antog landet en ny författning som stärkte riksdagens inflytande på bekostnad av presidentens makt. Presidenten ansvarar nuförtiden för utrikespolitiken i samverkan med regeringen. Presidenten utser också regeringen (som måste godkännas av riksdagen) och utnämner högre tjänstemän.

Sedan 2012 heter Finlands president Sauli Niinistö. Niinistö föddes 1948 och är jurist. Han är har jobbat som bland annat justitieminister, finansminister och vice generaldirektör för Europeiska investeringsbanken i Luxemburg (EIB). Under sin tid där semestrade Niinistö med sina två söner i Thailand 2004 och överlevde tsunamin genom att klamra sig fast vid en elstolpe tillsammans med sin son.

Mellan 1919 och 987 valdes även Finlands president med hjälp av elektorer, precis som i USA. De 300 elektorerna var inte bundna till att rösta på dem som var uppställda som presidentkandidater. Det fanns i själva verket inga bestämmelser om presidentkandidater och inget omnämnande om dem i lagstiftningen. Sedan president valet 1994 utses presidenten ändå genom direkta folkval. Hen sitter i sex år och kan bli omvald en gång, precis som i USA. Tarja Halonen är den enda kvinna som hittills varit president. Hon satt i två mandatperioder (2000-2012).

Finlands statsminister heter sedan riksdagsvalet 2019 Sanna Marin och är landets tredje kvinnliga statsminister. Hennes föregångare satt dock bara korta perioder (Anneli Jäätteenmäki satt i 69 dagar och Mari Kiviniemi satt i ett år). När Marin valdes in blev hon världens då yngsta sittande regeringschef, vid 34 års ålder.

Sanna Marin. Foto: Roni Rekomaa/Lehtikuva via AP och TT.

Marin är socialdemokrat och leder en regering med ovanligt många (unga) kvinnor i topp. Inrikesminister Maria Ohisalo är också 35 år. Utbildningsminister Li Andersson och finansminister Katri Kulmuni är båda 33. Svenska folkpartiets partiledare Anna-Maja Henriksson är justitieminister och född på sextiotalet. Sammanlagt sitter det tolv kvinnor och sju män i regeringen.