Kompassinnet hjälper dem att flyga i rätt riktning och det sitter troligtvis i ögats näthinna och utgörs av ett protein kallat kryptokromer. Det finns i de så kallade horisontalcellerna som vidarebefordrar information från ögats tappar och stavar. Om den magnetiska strålningen är synlig för fåglarna är ännu oklart.
Positionssinnet hjälper dem förstå var de befinner sig och finns troligen i näbben. De antas kunna känna av magnetfältets styrka och lutning vilket är skiljer sig åt mellan olika platser. Här i norr lutar magnetfältet mer än nära ekvatorn, samtidigt som fältet också är starkare.
För att läsa färdigt förklaringen - skaffa ett gratiskonto!
