Med målet stärka de svenska samernas ställning som ursprungsfolk i samhället och förbättra deras möjligheter att bevara och utveckla sin kultur bildades sametinget i början på 1990-talet. Det svenska sametinget invigdes 1993 och har motsvarigheter i Norge och i Finland som etablerade sina parlament 1972 respektive 1989.

Även om det är ett parlament med folkvalda ledamöter har man inte något faktiskt självbestämmande. Sametinget kan därför betraktas som ett rådgivande organ och en expertmyndighet för samiska frågor.

Ledamöterna i sametinget. Foto: Marie Birkl / Sametinget

Ledamöterna
Sametingets centrala organ är plenum vars 31 ledamöter utses i sametingsvalet vart fjärde år. Sametingets plenum utser en styrelse som ska bereda ärenden, ansvara för den ekonomiska förvaltningen, verkställa Sametingets beslut och fullgöra de uppdrag som Sametinget lämnat.

Valet till sametinget administreras av Valmyndigheten. Drygt 9 200 av Sveriges förmodade 20 000 - 35 000 samer är registrerat sig i Sametingets röstlängd. För att få rösta gäller samma grundregler som vid kommunalval: man måste man ha fyllt 18 år, vara svensk eller utländsk medborgare (som varit folkbokförd i Sverige minst tre år i följd på valdagen).

Man måste dessutom vara same, och kriterierna för det är att man först och främst anser sig vara same. Dessutom ska man ha eller har haft samiska som språk i hemmet, eller att någon av ens föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller att man har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängden till Sametinget.

Valsedlar i vallokal på Stockholms söder på i valet i maj 2009 när det var val till sametinget för femte gången. I Stockholm finns det knappt 600 röstberättigade samer. Arkivfoto: Jonas Ekströmer / TT.

Sverige saknar en sammanhållen samepolitik

Sedan starten har Sametinget har bidragit till att stärka den samiska identiteten och varit en plats där olika samiska grupper möts. Sverige saknar dock en samlad, tydlig och rättighetsbaserad nationell same- och urfolkspolitik som utgår från samernas rättigheter som urfolk enligt internationella konventioner.

Väsentliga utgångspunkter för en modern same- och urfolkspolitik är FN:s urfolksdeklaration och ILO 169. Sametinget anser att avsaknaden av en same- och urfolkspolitik skapar både en rättsosäkerhet för det samiska folket, och en paradox om vad det samiska folkets ställning i realiteten är i Sverige.


Foto på sameflaggorna: Heiko Junge / NTB via TT