Europas sätt att semestra koncentrerat under en månad har sina rötter i den industriella tanken på att producera föremål så rationellt så möjligt, en idé som också påverkade sättet att arrangera semestern. Genom att stänga fabriken på bestämda veckor slapp man hantera problemet med att hitta ersättare för medarbetare på viktiga poster i fabriken. Den löpande bandets princip förutsätter ju att alla poster längs bandet är besatt. Dessutom kunde man genomföra underhåll och reparationer av maskinerna i fabriken medan produktionen stod stilla.

I norra England var det därför vanligt att så gott som all personal semestrade på samma ställe vid havet. Och in på 1980-talet brukade Volkswagen fortfarande chartra tåg i början av augusti för att de italienare som arbetade i bilfabriken i Wolfsburg skulle kunna resa hem under semestern.

Att arbetarna överhuvudtaget fick betald ledighet var ett resultat av arbetarrörelsens kamp för förbättrad arbetsmiljö, inflytande och rättigheter runt sekelskiftet 1800/1900. Kampen för betald ledighet hade sina rötter i den amerikanska arbetarrörelsen och president William Howard Taft så föreslog 1910 att arbetare borde ha två till tre månaders ledigt varje år för att ta igen sig. Kongressen höll inte med och det blev istället Sverige och Tyskland de länder där kraven fick gehör först och där tanken om industrisemester realiserades. (USA är fortfarande den enda utvecklade ekonomi i världen som inte kräver att arbetstagare erbjuder anställda betald ledighet.)

En rest från romarriket

Att det är just augusti som stora delar av Europa stänger ner har sina rötter i romarriket. Efter de slitsamma försommarmånaderna i jordbruket ville kejsare Augustus kombinera flera stora festivaler som hyllade skörden och det hårda arbetet. Samtidigt introducerade han en egen festival Feriae Augusti, som uppmärksammade några av de händelser som fört honom till makten och som alla ägt rum under denna månad. Hela denna längre period av ledighet kom att kallas Augustali så det var därmed inte så konstigt att han också bytte namn på månaden och uppkallade den efter sig själv. Kejsarens egen festival inledde månaden som bar hans namn, och festivalens namn kom så småningom att förkortas från Feriae Augusti till Ferragosto.

När den kristna katolska kyrkan blev dominerande, många århundraden senare, behöll man namnet men flyttade datumet till den 15:e augusti istället, då detta överensstämde med tidpunkten man ansåg att Jesus mamma Maria steg upp till himlen. Vid den här tiden hade sedan att fira under en hel månad slutat för länge sedan, men Ferragosto inträffade under den varmaste perioden på året i den del av Europa som idag är Italien och det var därför passande att ta några dagar ledigt både före och efter helgdagen. Än idag är Ferragusto en nationell helgdag i Italien och många ställen håller helt stängt denna dag. För de som bara har ett par veckor ledigt brukar Ferragusto markera starten på denna, på samma sätt som Midsommar markerar starten på svenskarnas semestersäsong.

Det är alltså förklaringen till att de turister som kommit till Italien i mitten av augusti kan uppleva landet som helt öde. Många italienarna har då dragit sig mot havet eller till sjöarna inne i landet.

Beautiful Bellagio- an Italian town perched on the shores of Lake Como, framed by tree-covered slopes and distant peaks of the Central Alps. Bellagio is truly something out of a fairytale- it hosts a lovely network of ancient streets, hidden alleyways and picturesque homes.
Var är alla? Foto: Fallon Travels / Unsplash

Den nordiska förklaringen

I norra Europa föredrar vi juli framför augusti och det beror helt enkelt på juli är den varmaste månaden på våra breddgrader. På sätt och vis följer vi alltså samma logik som södra Europa av att semestra när det är som varmast.

Vårt lite kyligare väder inverkar också på skörden i jordbruket som kommer tidigare här än längre ner på kontinenten. Augusti och september är våra skördemånader (medan det snarare är september och oktober i exempelvis Italien) medan juli är en relativt inaktiv månad i jordbruket när det fanns tid att ta det lite lugnare. Som påpekats tidigare inleds även vår semesterperiod av en högtid, Midsommarafton, när vi firar att solen står som högst på himlen och tar några dagar ledigt.

Att den svenska industrisemestern ligger i juli går alltså att koppla till att vädret är bättre då, att det redan fanns en högtid förknippad med avkoppling och att behovet av arbetare var mindre i jordbruket då.