Europas sätt att semestra koncentrerat under en månad har sina rötter i den industriella tanken på att producera föremål så rationellt så möjligt, en idé som också påverkade sättet att arrangera semestern. Genom att stänga fabriken på bestämda veckor slapp man hantera problemet med att hitta ersättare för medarbetare på viktiga poster i fabriken. Den löpande bandets princip förutsätter ju att alla poster längs bandet är besatt. Dessutom kunde man genomföra underhåll och reparationer av maskinerna i fabriken medan produktionen stod stilla.

I norra England var det därför vanligt att så gott som all personal semestrade på samma ställe vid havet. Och in på 1980-talet brukade Volkswagen fortfarande chartra tåg i början av augusti för att de italienare som arbetade i bilfabriken i Wolfsburg skulle kunna resa hem under semestern.

Att arbetarna överhuvudtaget fick betald ledighet var ett resultat av arbetarrörelsens kamp för förbättrad arbetsmiljö, inflytande och rättigheter runt sekelskiftet 1800/1900. Kampen för betald ledighet hade sina rötter i den amerikanska arbetarrörelsen och president William Howard Taft så föreslog 1910 att arbetare borde ha två till tre månader ledigt varje år för att ta igen sig. Kongressen höll inte med och det blev istället Sverige och Tyskland de länder där kraven fick gehör först och där tanken om industrisemester realiserades. (USA är fortfarande den enda utvecklade ekonomi i världen som inte kräver att arbetsgivare erbjuder anställda betald ledighet.)

En rest från romarriket

Att det är just augusti som stora delar av Europa stänger ner har sina rötter i romarriket. Efter de slitsamma försommarmånaderna i jordbruket ville kejsare Augustus kombinera flera stora festivaler som hyllade skörden och det hårda arbetet. Samtidigt introducerade han en egen festival Feriae Augusti, som uppmärksammade några av de händelser som fört honom till makten och som alla ägt rum under denna månad. Hela denna längre period av ledighet kom att kallas "Augustali" så det var därmed inte så konstigt att han också bytte namn på månaden och uppkallade den efter sig själv. Kejsarens egen festival inledde månaden som bar hans namn, och festivalens namn kom så småningom att förkortas från Feriae Augusti till Ferragosto.