Lite tillspetsat kan man påstå att Joe Bidens kommande fyra år vid makten avgörs redan innan han hunnit flytta in i Vita Huset. Den 5:e januari är det omval i Georgia vilket avgör om Republikanerna behåller sin majoritet i senaten eller ej.
Bakgrunden är att alla delstater har egna vallagar och i Georgia måste en kandidat få minst 50 procent av rösterna för att bli invald i senaten (lagen stiftades ursprungligen på 1960-talet för att förhindra svarta kandidater från att ta en plats i Kongressen). De två platserna innehas av Republikanerna men ingen av deras kandidater lyckades få en majoritet av rösterna på valdagen, vilket innebär att det blir omval.
Det är bakgrunden till att invånarna i Georgia är de som avgör om Republikanerna eller Demokraterna som får majoritet i den amerikanska senaten. Republikanerna har i skrivande stund 50 röster, medan Demokraterna har 46 (två röster innehas av andra partier). Demokraterna kan alltså inte få egen majoritet men de kan förhindra att Republikanerna har det. Dessutom är det så att om det blir lika i omröstningarna i senaten har vicepresidenten en utslagsröst, i egenskap av senatens ordförande.
Senatens roll
Den lagstiftande makten i de Förenta staterna utgörs av kongressen, det vill säga senaten och representanthuset. De har makten att säga nej till de förslag som kommer från presidenten och hans regering. En president har alltid möjlighet att lägga sitt veto mot en lag hen inte gillar, men utan stöd i senaten är presidenten i praktiken vingklippt-.
Under de första två åren av Barack Obamas presidentperiod hade demokraterna majoritet i senaten och Obama fick därför igenom sjukförsäkringspaketet Obamacare. Två år senare hade republikanerna tagit över majoriteten och röstade nej till ett stort ekonomisk stimulanspaket för att få igång den amerikanska ekonomin efter lågkonjunkturen. Inte långt därefter röstade senaten igenom ett nästan identiskt ekonomisk stödpaket. Poängen var alltså inte själva förslaget, utan varifrån det kom ifån.
Om det går så att republikanerna vinner valet i Georgia och därmed håller sin majoritet kommer det att bli svårt för Joe Biden att klubba igenom vallöften som till exempel skattereformer, ekonomiska stödpaket, klimatåtgärder och justeringar i sjukförsäkringssystemet. Eftersom det även är senaten som godkänner ministrarna i en regering är det inte självklart att Bidens förslag till ministrar går igenom (men just nu ser det bra ut).
Det finns likväl sätt för presidenten att kringgå senaten. Det görs genom att utfärda exekutiva lagändringar, så kallade presidentdekret. Presidentens dekret är ett tolkningsföreträde som gör att han i praktiken styr myndigheternas tolkning av lagen.
Intressant nog hade Donald Trump en republikansk majoritet i senaten men valde ändå presidentdekret om att bland annat slopa Obamacare, ta USA ur frihandelsavtal som TPP, Parisavtalet och världshälsoorganisationen WHO. Baksidan av presidentdekret är att de är enkla för en nyvald president att ta annullera
Den politiska vägen är förstås att förhandla med senatens majoritetsledare för att nå en kompromiss. Att Biden uppfattas som en mittenpolitiker, och dessutom med nästan femtio års erfarenhet i kongressen gör att han har en god chans att åstadkomma kompromisser. Under sin vicepresidentperiod var det ofta Biden som förhandlade med majoritetsledaren Mitch McConnell, som än idag sitter kvar på samma post.
Till skillnad från i Sverige röstar senatorerna inte alltid efter partitillhörighet. Republikanerna Susan Collins från Maine och Mitt Romney från Utah är kända för att gå emot partiets politik ibland. Romney röstade exempelvis för att ställa Trump inför riksrätt. För att säkerställa att senatorerna rättar in sig i leden finns en inpiskare, eng. whip, en roll som inte minst blev känd genom tv-serien House of Cards där Frank Underwood har den rollen.
Vallokalerna har redan öppnat i Georgia inför valet. Sedan den 18 november har det varit möjligt att poströsta och från den 14 december fram tills valdagen den 5 januari går det att förtidsrösta.