Det finska hoppet om självständighet hade tänts på våren samma år, och tog fart i samband med oktoberrevolutionen i Ryssland. Som finländarna såg saken hade landet inte längre någon storfurste efter att den ryske tsaren Nikolaj II abdikerat den 15:e mars 1917.

Åtta månader senare, den 15:e november, förklarade lantdagen (det finländska parlamentet) sig vara självstyrande med stöd i Finlands grundlag. Den var den gamla svenska grundlagen från 1772, en rest från en tid när Finland tillhörde Sverige. (Ryssland erövrade Finland från Sverige i finska kriget 1808-1809).

Den gamla grundlagen var dock anpassad för en monarki med ärftliga adelsprivilegier och på bara en månad tog senaten (regeringen) fram ett förslag till en republikansk regeringsform. Lantdagen antog förslaget den 6:e december. Därmed röstade man också för självständighetsförklaringen som tekniskt sett var ett förord till den nya regeringsformen.

Några veckor senare utfärdade Rysslands regering ett dekret som erkände Finlands oavhängighet, vilket godkändes av den allryska centrala exekutivkommittén, det högsta lagstiftande och verkställande organet. Finland var därmed formellt en självständig nation.

Så firas nationaldagen

Självständighetsdagen är en stor, stolt och lite allvarlig dag. Man hedrar minnet av de som miste livet i kampen för självständighet, både i det första och i det andra världskriget. En del människor deltar i fackeltåg eller besöker soldatgravarna på kyrkogårdarna.

Det är också en dag när man hedrar de som gjort något särskilt för Finland. Presidenten delar ut statliga hederstecken och Finlands försvarsmakt befordrar officerare just på självständighetsdagen. På slottet ordnar presidenten även en mottagning med ett par tusen inbjudna ämbetsmän, diplomater och andra gäster. Mottagningen direktsänds sedan många år i finsk tv och att följa den och kritiskt granska gästernas dräkter och beteende har blivit en kär finsk tradition.

Självständighetsdagens mottagning den 6 december 2019. Foto: Antti Nikkanen/Republikens presidents kansli

Ofta samlar man familjen och vänner för att äta middag tillsammans (och kommentera mottagningen). Sedan år 2000 visar YLE TV2 Okänd soldat från 1955 brukar denna dag. Filmen är baserad på Väinö Linnas roman med samma namn, från 1954, och utspelar sig under det så kallade fortsättningskriget, 1941–1944. I centrum står en en finsk kulsprutepluton där kamratskap och hjältemod ställs i kontrast mot krigets vansinne. Filmen har blivit Finlands mest sedda genom tiderna och 2017 gjordes en nyinspelning.

Många finländare tänder två levande ljus i sina fönster på kvällen, en tradition som funnits sedan 1927. Då uppmanade Itsenäisyyden liitto (ung. Självständighetsförbundet) finländarna att tända blåvita ljus för att markera Finlands självständighet. De två ljusen sägs symbolisera hemmet och fosterlandet.

Hyvää itsenäisyyspäivää! God självständighetsdag!