Distribuerad databehandling är svaret.
När du söker på Google, Bing eller andra sökmotorer kommer svaren på sökningen förbluffande fort. Det beror på att sökmotorerna inte har en enda server, eller ens en enda stor server, utan hundratals, tusentals, ja kanske hundratusentals servrar på olika ställen runt om i världen.
När du söker efter något som exempelvis "katter", skickas sökresultatet till flera olika servrar samtidigt och som tilldelats olika uppgifter. Någon kanske svarar med de tio mest relevanta förslagen, andra med nästa tio och så vidare. Det du ser är en lista med träffar, men listan kan vara skapad av många olika servrar på olika platser.
Det här görs dels för att eliminera eventuella flaskhalsar som skulle kunna uppstå om man bara använde en server, och den skulle vara upptagen när du ställer din fråga. En annan anledning är att hastigheten har stor betydelse för användarna. Fyra av fem användare går vidare om en video inte laddar som den ska.Det gör även att de servrar som ger dig svaret på din fråga förmodligen finns i din geografiska närhet. Genom att se till att datan om var man kan hitta olika sorters information på nätet dupliceras på servrar i olika världsdelar kan exempelvis Google se till att deras sökmotor är lika snabb i San José i Argentina som i San José i Costa Rica eller San José i Kalifornien.
Det är inte motorerna som bullrar utan kylningen av dem.
Elektriska bussar låter ingenting eftersom motorerna är helt tysta - så varför dånar de elektriska loken när de rullar in på perrongen? Det är faktiskt inte motorerna som bullrar utan fläktljud från kylningen av motorn och andra elektriska komponenter i loket, enligt Jonas Olsson, presskommunikatör på SJ.
Olika tåg låter olika mycket. Separata lok som RC6 och första generationens X2000 låter relativt mycket, men i den nya ombyggda X2000 använder man den senaste tekniken och de är mycket tystare.
Tåg är i allmänhet mycket energisnåla jämfört med andra transportslag. Friktionen mot järnvägsrälsen är så liten att det mesta av energiförbrukningen handlar om att övervinna luftmotståndet.
Tåg har dessutom mycket lägre luftmotstånd jämfört med motsvarande kapacitet i bussar eller bilar. En buss är ungefär lika lång som en järnvägsvagn. Men när järnvägsvagnarna är ihopkopplade slipper man det extra luftmotstånd som varje front och akter skapar. Med 250 – 350 passagerare i ett fjärrtåg blir det därmed många flera som delar på luftmotståndet jämfört med buss eller bil. Ju längre tåget är, ju mera energieffektivt är det dessutom. Det forskas dessutom på hur luftmotståndet skulle kunna minskas ännu mer, exempelvis genom virvelfläktar.
Eldrivna tåg har också mycket hög verkningsgrad. Av elen från kontaktledningen blir 80 % nyttig energi för att köra tåget (dvs verkningsgraden i drivsystemet är ca 80%), förklarar Olsson. För en bensin- eller dieselmotor är verkningsgraden betydligt sämre. I bästa fall kan man där utnyttja ca 35 – 40 % av energin i bränslet.
Ett sinne för riktning och ett för position hjälper dem nå sitt mål.
Kompassinnet hjälper dem att flyga i rätt riktning och det sitter troligtvis i ögats näthinna och utgörs av ett protein kallat kryptokromer. Positionssinnet hjälper dem förstå var de befinner sig och finns troligen i näbben. Här är vad vi vet.
