Två gånger per år tar regeringen fram ett förslag om den ekonomiska politik man tänker föra, tillsammans med en budget, och presenterar den för riksdagen som fattar beslutet.

Budgetpropositionen läggs fram i september varje år och beskriver i detalj hur regeringen vill fördela inkomsterna till staten (ca 1000 miljarder per år) det kommande året, och vilka utgifter man förutspår. Den innehåller också en finansplan samt de lagförslag som ligger till grund för beräkningen av inkomsterna och utgifterna (till exempel skatteförslag).

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Budgetarbetet börjar dock tidigt på våren och i den ekonomiska vårbudgetpropositionen presenterar regeringen ramar och inriktning, men utan att gå in på detaljer.

Eftersom budgeten bygger på prognoser behöver man alltid ändra i den. Det hanteras i vårändringsbudgetar och höständringsbudgetar som läggs fram samtidigt som vår- och höst-budgetpropositionen. Vid särskilt stora oförutsedda händelser, som flyktingkrisen 2015 eller coronavirusets utbrott våren 2020, kan regeringen också föreslå en extra ändringsbudget.

När man talar om "vårbudget" menar man därför både den ekonomiska vårpropositionen och vårändringsbudgeten. eftersom de lämnas till riksdagen samtidigt. Med "höstbudget" är det regeringens budgetproposition och höständringsbudgeten som menas.

Budgeten kallas ibland också för den "nådiga luntan". Det beror på att den fram till 1974 hade det officiella namnet Kunglig Majestäts nådiga statsverksproposition och bestod av en tjock lunta med papper fyllda med uträkningar.

Numera kan man ladda ner statsbudgeten som Excel-fil

Tidsplan och traditioner

Budgeten presenteras av finansministern (som ansvarar för budgetarbetet) för riksdagen senast den 20:e september varje år. Vid valår ska regeringen presentera en budget senast tre veckor efter att den tillträtt. Oavsett hur lång tid regeringsskiftet än tar ska budgeten lämnas till riksdagen senast den 15:e november. Budgeten är tillgänglig för alla att se, inte bara riksdagsmän.

Innan regeringen lämnar sitt budgetförslag till riksdagen är det många analyser och beräkningar som ska tas fram under året som underlag till regeringens överväganden och beslut. Detta arbete leds och samordnas av Finansdepartementet, men alla departement deltar och bidrar med underlag inom sina ansvarsområden, och de begär i sin tur in underlag från de myndigheter de ansvarar för. Det finns ramar och regler för hur finanspolitiken kan och får utformas samt hur budgetprocessen ska gå till. När man pratar om "det finanspolitiska ramverket" är det dessa ramar och regler man menar.

Av gammal tradition promenerar alltid finansministern från Finansdepartementet till riksdagen med budgeten, vilket kallas för Budgetpromenaden. För att markera att de hänger med i tiden har det hänt att finansministrar promenerat med en cd-rom-skiva i handen (Bosse Ringholm var den första att göra detta) eller en usb-sticka runt halsen (Per Nuder), men numera verkar finansministern ha återgått till att bära den inbundna budgetpropositionen, inslagen med blågult band. (Hösten 2020 uteblev dock promenaden, av coronaskäl.)

Magdalena Andersson visar upp 2021 år budgetproposition för pressen innan debatten i riksdagen. Den traditionsenliga budgetpromenaden uteblev på grund av coronapandemin. Foto: Frankie Fouganthin, med CC-licens.

Riksdagen beslutar om budget

Det är riksdagens som fattar beslut om budgeten, där regeln alltså är att en majoritet inte får vara emot den. Det sker i två steg.

Först beslutar riksdagen bara om riktlinjerna för den ekonomiska politiken samt de ekonomiska ramarna för statens budget. Rambeslutet omfattar bland annat en beräkning av alla statens inkomster och beslut om ramarna för hur stora utgifterna får vara inom de 27 utgiftsområden som budgeten består av. Eftersom de ramarna inte får överskridas, påverkar det också den fortsatta processen.

I nästa steg tar riksdagen ställning till hur utgifterna ska fördelas inom varje utgiftsområde, det vill säga hur mycket anslag (pengar) olika verksamheter ska få. Här tycker de olika partierna olika saker och det är nu budgetförhandlingarna tar fart på allvar. Denna process brukar ta ett par månader. 2019 års budgetförhandlingar resulterade därför i att anslagen inom 19 utgiftsområden höjdes och att anslagen till ett utgiftsområde sänktes.

Budgeten anses godkänd när riksdagens tagit ställning till förslagen till fördelning inom alla de 27:e områdena. Då sammanställer riksdagen budgetförslaget i sin helhet och budgetförhandlingen avslutas.