Två gånger per år tar regeringen fram ett förslag om den ekonomiska politik man tänker föra, tillsammans med en budget, och presenterar den för riksdagen som fattar beslutet.
Budgetpropositionen läggs fram i september varje år och beskriver i detalj hur regeringen vill fördela inkomsterna till staten (ca 1000 miljarder per år) det kommande året, och vilka utgifter man förutspår. Den innehåller också en finansplan samt de lagförslag som ligger till grund för beräkningen av inkomsterna och utgifterna (till exempel skatteförslag).
Budgetarbetet börjar dock tidigt på våren och i den ekonomiska vårbudgetpropositionen presenterar regeringen ramar och inriktning, men utan att gå in på detaljer.
Eftersom budgeten bygger på prognoser behöver man alltid ändra i den. Det hanteras i vårändringsbudgetar och höständringsbudgetar som läggs fram samtidigt som vår- och höst-budgetpropositionen. Vid särskilt stora oförutsedda händelser, som flyktingkrisen 2015 eller coronavirusets utbrott våren 2020, kan regeringen också föreslå en extra ändringsbudget.
När man talar om "vårbudget" menar man därför både den ekonomiska vårpropositionen och vårändringsbudgeten. eftersom de lämnas till riksdagen samtidigt. Med "höstbudget" är det regeringens budgetproposition och höständringsbudgeten som menas.
