Få länder har så hög svansföring i klimatpolitiken som Sverige. Men utvecklingen går alldeles för långsamt på grund av otydlig politisk styrning.
Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll tar emot rapport från Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna under en pressträff i Stockholm. Foto: Fredrik Sandberg / TT
Wilhelm Jaresand
Wilhelm Jaresand är vår korrespondent för Mellanöstern och Nordafrika, där han levt och verkat de senaste tio åren. Han har tidigare rapporterat för SvD och TT. Baserad i Beirut och Kairo.
Sveriges klimatpolitik styrs sedan 2018 av det klimatpolitiska ramverket. Syftet är att ge en långsiktighet till arbetet med klimatfrågor, och se till att varje ny regering arbetar mot samma mål. Ramverket innehåller tre delar:
Klimatlagen – som lagfäster att regeringens politik ska utgå från:
Klimatmålen – som säger att Sveriges nettoutsläpp ska vara noll senast 2045, och negativa efter det (upptaget av växthusgaser ska vara större än utsläppen).
Klimatpolitiska rådet – som utgörs av experter och oberoende rådgivare som utvärderar regeringens samlade politik mot klimatmålen.
Klimatpolitiska rådets utvärdering presenteras årligen i en rapport. I 2022 års upplaga, som överlämnades till regeringen i mars, är slutsatsen tydlig: Med nuvarande politik, förd i nuvarande takt, missar Sverige klimatmålen.
Färdigt!
Din prenumeration har startat!
Bra!
Vill du ha ännu fler förklaringar? Skaffa ett betalt abonnemang och få tillgång till allt!
Välkommen tillbaka!
☝️ Tips! För att slippa logga in varje gång, tillåt din webbläsare att spara
cookies. Läs mer om hur du gör: Chrome,
Safari, Explorer
Utmärkt!
Nu har ditt betalda abonnemang startat!
Tack!
Din betalningsinformation är uppdaterad.
Tyvärr kunde vi inte uppdatera din betalningsinformation.