Den 14:e maj 1981 erkände riksdagen svenskt teckenspråk som dövas primära modersmål, vilket gav dem rätten att använda det som undervisningsspråk i skolor. Sverige var det första landet i världen som erkände ett teckenspråk som officiellt språk.

Tidigare var språket inte tillåtet i skolor och döva fick därför kämpa med läppavläsning och talträning. Teckenspråk ansågs inte vara ett fullvärdigt språk och betraktades till och med som hämmande för språkutvecklingen.

Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) gör tecknet för ILY i teckenspråk "Jag älskar dig" efter att ha svarat på barns frågor om coronaviruset under en pressträff i Rosenbad. Foto: Ali Lorestani / TT

Ett eget språk

Teckenspråk har funnits i alla tider, så länge det har funnits döva människor. Eftersom teckenspråk är ett eget språk har det lika avancerad grammatik som talade språk och lexikon där man kan hitta tecken för olika ord. Språket är alltså inte översatt från talade språk utan ett eget språk som utvecklats naturligt utifrån olika kommunikationsbehov som funnits. (På 1970-talet gjordes försök att skapa en tecknad version av svenskan, som senare övergavs.)

Som självständigt språk har det svenska teckenspråket en egen grammatik, uppbyggnad och ordföljd. En person som behärskar teckenspråk kan utrycka abstrakta tankar, visa exakthet, detaljrikedom och variation i samma utsträckning som någon som behärskar ett talat språk. Den stora skillnaden är att teckenspråket tillåter ett högre samtalstempo än många talade språk, utan att information eller detaljer går förlorade.

Martina Eriksson från föreningen Teckenspråkets Röst tecknar "Vad vi vet"

Vissa likheter till den talade svenskan finns dock i det svenska teckenspråket. Till många tecken hör en munrörelse som motsvarar ett svenskt ord. Men det finns även tecken som inte har någon förankring i den talade svenskan eller som inte har någon direkt motsvarighet i svenskan. Precis som i alla andra språk förekommer även dialekter med speciella tecken som utvecklats med koppling till en plats, exempelvis på en skola för döva.

Teckenspråken i olika länder skiljer åt, av samma anledning. De bygger inte på det talade språket utan har uppkommit vid behov. Det innebär bland annat att amerikanskt och brittiskt teckenspråk skiljer sig så mycket åt att de inte är mer lika varandra än vad talad engelska och talad svenska är. Däremot är amerikanskt teckenspråk hyggligt likt det franska teckenspråket, eftersom den förra skapades utifrån pedagogiska idéer som kom från Frankrike.

Handalfabetet

För att kunna bokstavera namn och ord som inte har tecken används handalfabetet, där varje bokstav fått sin egen handform. Det svenska handalfabetet skapades av Pär Aron Borg 1808 för att kunna användas i undervisning. I internationella sammanhang används dock andra tecken, hämtade från det amerikanska handalfabetet.


Korrigering 210516 I en tidigare version av artikeln angavs felaktigt att teckenspråk är ett minoritetsspråk.