Alla har nytta av att göra en budget då och då, men de som har störst nytta av den är de som upptäckt att pengarna inte räcker till. Alla kan råka illa ut en månad eller två och tvingas ta av sina sparade pengar eller skaffa ett kort lån för att täcka det, men allt annat än att ha en ekonomi i balans är ren idioti. Om du köper mer än vad du tjänar är du alltså en idiot.

Ett av de stora hinder många upplever när de tänker budget är svårigheterna är att dels minnas allt man brukar köpa och del veta hur mycket olika saker kostar. (Om du tillhör de som upptäcker att de har oväntat mycket kvar på kontot så här i coronatider så har du säkert samtidigt insett hur oväntat mycket pengar du lägger på småsaker i vardagen. )

Låt oss därför backa och börja med målet.

Privatekonomi handlar inte om pengar

Det handlar om vad du kan göra med dem. Summan du har på ditt konto, hur mycket du sparat och vad du lånat är avgörande för vilka beslut du kan ta. Vad du kan unna dig. Hur du bor. Vart du åker på semestrar någonstans. Om du har råd att separera.

Det enda rimliga målet med din ekonomi är att ha en ekonomi i balans. Det innebär att du (och ev partner)

  1. ska kunna betala alla fasta och rörliga kostnader varje månad
  2. har lagt undan till en buffert som motsvarar 2-3 månadslöner per vuxen i hushållet
  3. kan spara till något annat (ex en semester eller ny cykel etc) och
  4. dessutom ha lite pengar över över.

Vägen till frihet är att ha en balanserad ekonomi. Fråga sig själv vad du skulle göra om du hade ekonomiska möjligheter att göra det. Det första steget mot det målet är att göra en budget. Det är betydligt mindre krångligt än man kan tro, och det blir ännu lättare om du följer våra råd.

1. Sikta på en ungefär-budget.

Bestäm dig för att inte kategorisera dina utlägg i hundra olika kategorier eller att din budget ska stämma på kronan. Det ger en helt onödigt detaljnivå i det här skedet. Målet med en ungefär-budget är att få ungefärlig koll på de största utgifterna, för att kunna minska dem. Om du sitter i ekonomisk knipa är det oftast lättare och snabbare att minska på kostnaderna än att snabbt hitta sätt som gör att man tjänar mycket mer pengar.

De viktigaste kategorierna att ha koll på är hem (hyra, el, vatten, telefoner, internet, Netflix), försäkringar, mat (allt som äts och dricks hemma och på stan), resor (bil, kollektivtrafik), semester, nöjen, och shopping (allt som köps).

2. Använd bankappen för att sortera

Vi tänker sällan på alla småutgifter vi har i vardagen, men på kontoutdraget syns de. Börja därför att sortera utgifterna för de senaste två månaderna i appen. Alla banker har den här funktionen nuförtiden (ex Handelsbanken, Klarna, Länsförsäkringar , Nordea, SEB och Swedbank) även om de kallar det lite olika saker. Många av dem har dessutom redan analyserat dina inköp så att allt du behöver göra är att ta hand om det som är osorterat. När du är färdig bör du se på skärmen ungefär hur dina kostnader fördelar sig.

Om du har flera olika banker och kreditkort är det bättre att använda en fristående app, som exempelvis Tink, Mina Utgifter och Mint. Dessa appar hämtar uppgifterna om dina utgifter från flera håll och samlar allt på ett ställe.

3. Skilj mellan fasta och rörliga kostnader

När du försöker minska dina kostnader är det viktigt att skilja mellan fasta och rörliga kostnader. De fasta kostnaderna dyker upp varje månad och är saker som du i princip inte går att påverka av ditt beteende och som du inte kan eller inte bör vara utan. De är stabila och förutsägbara och kallas därför för fasta kostnader. Exempel: Hyra, räntor och amorteringar, försäkringar.

Även om det här också brukar vara en av de största utgiftsposterna så är det också en del som man inte kan göra så mycket åt, så fokusera istället på de rörliga kostnaderna.

Det är alla andra kostnader och de har det gemensamt att kostnaden varierar beroende på ditt beteende. Genom att välja om du går, åker kollektivt eller tar bilen påverkar du kostnaderna. När du köper en ny tv ökar dina kostnader och när du avstår är kostnaden noll.

Förlåt om det är lite dagisnivå på det här, men ett väldigt vanligt fel folk gör är att de tror att det går att skilja mellan sånt man har behov av och sånt man inte har behov av. Problemet är att behovet är något vi själva bestämmer. Om vi bestämmer att vi absolut måste ersätta den två år gamla telefonen med en ny så är det ett behov vi skapat efter som vi också skulle kunna bestämma oss för att inte göra det, eller för att vi egentligen bara har behov av att byta ut den spruckna skärmen. Upplevda behov är en av de stora orsakerna till att människor hamnar i ekonomisk knipa och köper saker de inte behöver.

Att dela upp saker i fasta och rörliga kostnader gör det lättare att fokusera på rätt saker. Då blir det tydligare att våra kostnader ökar mer när vi köper ett dyrare vin än om vi väljer ett billigare eller inte dricker vin alls.

netflix all day
Netflix känns som en fast och nödvändig kostnad men är en rörlig kostnad eftersom ditt beteende kan påverka summan. Säg upp det idag och kostnaden är noll nästa månad. Foto: Mollie Sivaram / Unsplash

4. Använd ett verktyg

Det finns ingen anledning att försöka skapa en egen budget i ett kalkylark när det finns så många bra verktyg på nätet. Det allra bästa är Konsumentverkets budgetkalkylator. Det som är så bra med den är att den tvingar dig att kolla upp en lång rad utgifter som du kanske inte tänker på att du har men som likväl kostar varje månad.

Med översikten över dina kostnader på bankappen i ena handen och budgetkalkylatorn i den andra handen kommer du långt.

5. Sätt ett mål och börja agera annorlunda

Om du skriver ner ett mål så ökar sannolikheten att du når det. Det kan vara att åka på semester till Italien, att köpa ett nytt kylskåp eller att se till att du har en rejäl buffert (som alla borde ha och därför ska spara till först).

Eftersom våra liv ser olika ut ser också alla budgetar olika ut. En bra budgetregel är dock 50-30-20 som har en koppling till målen för att få en balanserad ekonomi. (Pengar för att betala alla fasta och rörliga kostnader varje månad + buffert på 2-3 månadslöner per vuxen + sparande till något annat + lite pengar över).

Om du strukturerar din budget enligt 50-30-20-principen delar du utgifterna i tre delar.

  • 50% till det nödvändigaste i vardagen. Fasta kostnader plus mat och resor.
  • 30% sätter guldkant på tillvaron. Det här är bara rörliga kostnader som shopping, nöjen och resor, och något du snabbt kan dra ner till ett minimum om du behöver.
  • 20% går till sparande för att bygga upp din buffert, pension eller andra saker (i den prioritetsordningen).

Det innebär också att du med kort varsel kan sänka dina kostnader med en tredjedel (bort med guldkanten) och hantera oförutsedda utgifter eller att du blir uppsagd.

Budget Motel
Drömmer du om att åka längs Highway 1 och bo på budgethotell? Att göra en budget och hålla den är avgörande för att du ska förverkliga drömmen. Foto: Zachary Keimig / Unsplash

6. Gör sparande till en sport.

Om du inte vet varför du sparar är sparande aldrig roligt. Men om du vet att det handlar om att få en balanserad ekonomi för att klara sig igenom krisen blir det lättare. Se det därför inte som något tråkigt utan som en utmaning. Poängen är ju uppenbar: att se till att du fixar ekonomin så att du får frihet att bestämma över ditt liv, istället för att pengarna gör det.

De flesta av oss kan leva på betydligt mindre än vi tror, när vi vågar. Det finns olika sätt att snabbt minska sina utgifter, däribland att klippa kortet och upptäcka alla småkostnader man inte visste om. Kanske kommer du upptäcka att det faktiskt går att leva på 300 kronor i veckan för mat?

För varje besparing du gör ska du påminna sig själv om att du på samma gång får större möjligheter styra över ditt liv. Pengarna du sparar går ju till att bygga upp din buffert, som i sin tur ger dig ekonomisk motståndskraft. Eller om man så vill: mer frihet.