Traditionen grundar sig på högtidlighållandet av den heliga Valborg. Hon var enligt legenden en engelsk prinsessa som under 700-talet hamnade i Tyskland där hon blev abbedissa (föreståndare för ett nunnekloster) och bidrog till att kristna tyskarna. Efter sin död i februari år 777 eller 779 (uppgifterna är osäkra)
blev Valborg helgonförklarad den första maj 870 av den katolska kyrkan och det är därför hennes minne började firas den dagen. (Hon är bland annat skyddshelgon för rabiessmittade.)
Det är alltså dagen för hennes helgonförklaring - inte hennes dödsdag - som högtidlighålls, men det är likväl kvällen innan högtidsdagen som de flesta firar henne. Det hör samman med att en av heliga Valborgs krafter ansågs vara att hon skyddade mot onda andar.
