Många uppfattar kanske valkompasser som ett fenomen som utvecklades i takt med att internetanvändningen ökade under tidigt 2000-tal. Men inom valforskningen nämns valkompasser för första gången redan 1989. De här testerna, som utvecklades i Nederländerna, var förstås fullständigt analoga. De bestod av papperslappar som man fyllde i med blyertspenna.

I Sverige fick valkompasserna sitt genombrott i samband med riksdagsvalet 2006. Då använde 27 procent av väljarna minst en valkompass under valrörelsen. Enligt Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet använde 55 procent av de röstberättigade en valkompass i samband med riksdagsvalet 2018.

Många redaktioner lägger en hel del tid och pengar på sina valkompasser. Exempelvis uppger SVT att man använt 7–8 miljoner kronor på valkompasserna både under valåret 2018 och 2022. Det är inte endast stora riksomfattande massmedier eller public service som erbjuder väljarna ett hjälpmedel när det är dags att välja parti eller kandidat. Exempelvis fackföreningar och olika intresseorganisationer har också valkompasser som koncentrerar sig på frågor som ligger nära medlemmarnas intressen. Numera är det inte särskilt svårt att sätta ihop en valkompass och därför ser vi antalet öka under varje valrörelse.

Problemet är att frågorna är förenklade, onyanserade och för många

Enligt en nederländsk studie är formuleringen av frågorna i valkompassen ett av de främsta problemen. Kompasserna borde inte innehålla tvådelade frågor eller svåra tekniska termer, till exempel. Förenklingar och alltför vaga frågor eller påståenden gör det också svårt att få fram skillnaderna mellan olika partier. De allra flesta partierna håller sannolikt med om påståendet ”Vi måste skydda miljön”. Däremot finns det stora skillnaderna mellan hur högt de olika partierna prioriterar miljöfrågor och hur partierna vill värna om miljön, och därför kan det här påståendet betraktas som odugligt för en valkompass.

De flesta valkompasser består av rätt så många frågor och en vanlig väljare är inte insatt i allt som en professionell politiker förväntas ta ställning till och dessutom är de sällan intresserade av alla frågor. Även om utvecklarna försöker göra kompasserna lättillgängliga och lättbegripliga kan det kännas svårt för en ung eller oerfaren väljare att behöva ha en åsikt om allt från skattelättnader till utrikespolitik och skolfrågor.

Den nederländska studien visade att även om valkompassen erbjuder ytterligare information om ämnet, exempelvis i form av en kort förklaring eller en länk till en förklaring, är det väldigt få väljare som faktiskt läser de här förklaringarna för att bättre förstå frågan. I stället gissar sig användaren fram, låter bli att svara helt och hållet eller ger ett neutralt svar på frågan, vilket förstås påverkar slutresultatet och gör det mindre träffsäkert.

I flerpartisystem, såsom Sverige, finns det också ofta partier vars värdegrunder ligger nära varandra och då kan det vara svårt att beakta de avgörande skillnaderna exempelvis mellan Kristdemokrater och Moderater. Dessutom brukar väljare sällan hålla med om precis allt som ett specifikt parti står för. Det är bland annat därför många får överraskande eller oväntade resultat efter att ha svarat på valkompassens frågor.

Stort behov av information

En annan väsentlig fråga är vad syftet med en valkompass egentligen är? Ska kompasserna illustrera hur nära väljarnas egna åsikter och attityder ligger olika kandidater och partier, eller är motivet att faktiskt vara en del av en demokratisk övervägning?

Att en växande andel svenska väljare vänder sig till valkompasser tyder i på att det finns ett stort behov av information under valrörelsen. Väldigt få väljare orkar ta sig tid att läsa igenom alla partiers partiprogram, vilket kan vara en förklaring till kompassernas popularitet. Under fliken "Svensk politik" hittar du Vad Vi Vets sammanfattningar av de olika partiernas politik.

För att en valkompass ska kunna betraktas som pålitlig måste skaparna dessutom vara transparenta med sina utvecklingsmetoder. SVT har exempelvis meddelat att man i samband med lanseringen av valkompassen även publicerar den öppna källkoden för matchningsalgoritmen som man utvecklat för årets valkompass.

Foto: Hanna Franzén / TT

Störst effekt på unga väljare

Valforskare är särskilt intresserade av vilken effekt kompasserna har på valdeltagande och väljarbeteende. Schweiziska och tyska studier visar att kompasserna uppmuntrar särskilt yngre väljare att delta i val.

Däremot visar andra europeiska studier att kompasserna har en rätt så anspråkslös effekt på vilket parti eller vilken kandidat man bestämmer sig för att rösta på. Majoriteten av väljarna brukar nämligen få ett resultat som skiljer sig avsevärt från de partier eller kandidater som man ursprungligen hade tänkt ge sin röst åt. Kompasserna kan alltså skapa politiskt engagemang men de är inte nödvändigtvis till särskilt stor nytta om man vill hitta ett lämpligt parti eller en lämplig kandidat att rösta på. Det sagt har kompasserna blivit bättre under de senaste åren.

Enligt svenska valforskare kan kompasserna betraktas som en form av politisk underhållning, politainment. Men samtidigt har kompasserna en verklig effekt på väljarbeteendet. Också i Sverige har man kommit fram till att valkompasserna har den största effekten på yngre och politiskt oerfarna väljare, som faktiskt påverkas av kompassernas resultat.

Därför är det problematiskt att många avgörande faktorer och aspekter av representativ demokrati inte finns med i kompasserna. Sådana är exempelvis till vilken grad partierna uppnått sina politiska målsättningar, hur stabila partierna är ideologiskt och hur kompetenta olika kandidater och partiledare är.

De allra flesta valkompasser utgår från sakfrågor men flera studier visar att väljare betraktar många andra egenskaper som minst lika viktiga då det är dags att välja parti och kandidat. Väljare vill ofta rösta på en kandidat som de kan identifiera sig med. Exempelvis brukar yngre väljare rösta på yngre kandidater och för olika minoriteter brukar det vara viktigt att rösta på en kandidat som representerar samma minoritet. Däremot är det rätt svårt att inkludera den här typen av egenskaper i en valkompass, särskilt sådana kompasser som endast rekommenderar ett parti.

Det finns också studier som visar att sannolikheten att yngre väljare röstar i val är större då de upplever att frågor som direkt berör deras vardag står på spel. Med andra ord är det viktigt att valkompasserna också innehåller frågor som unga väljare betraktar som relevanta.

Din guide till valet 2022
Vi förklarar hur du hittar dina hjärtefrågor och hur du kan använda fakta för att utvärdera de olika partiernas politik, och vilken politik de vill driva.