Wikipedia har ett oförtjänt dåligt rykte om sig att vara en opålitlig källa. Även sajtens grundare Jimmy Wales och Larry Sanger brukar uppmana Wikipedias besökare att vara skeptiska och inte lita på allt de läser. Likväl är uppslagsverket en av internets mest tillförlitliga platser att söka information på.

Redan år 2005 gjorde den vetenskapstidskriften Nature en jämförelse mellan Wikipedia och den anrika encyklopedin Britannica och kom fram till att de var lika pålitliga. År 2010 år slutade Britannica trycka fysiska upplagor av uppslagsverket och övergick till att endast publiceras digitalt, något som även gäller svenska Nationalencyklopedin. Wikipedia är fortsatt en av de tio populäraste sidorna på internet.

Det som hade kunnat underminera Wikipedias trovärdighet är att plattformen öppet för vem som helst att gå in och justera informationen som finns där. Men det har visat sig att det är just detta som också uppslagsverkets styrka. Det är som bekant användarna själva som kontrollerar och korrigerar texterna. Informationen revideras och kontrolleras oavbrutet. På sajten förs det ständigt pågående diskussioner om korrekt ordval och tillräcklig neutralitet. Det finns också ett tydligt regelverk i hur texter ska publiceras på Wikipedia. De ska till exempel länka till tillförlitliga källor.

Transparensen är en av Wikipedias stötestenar och det är möjligt att spåra alla ändringar och redigeringar (inte sällan fram och tillbaka) som någonsin gjorts. Enligt Wikipedia tar det i medeltal fem minuter för missvisande information, eller direkt vandalism, att korrigeras. Det sagt kan felaktigheter på mindre populära ämnen också ligga kvar i flera år.

Allt arbete sker på frivillig, oavlönad basis. I jämförelse med stora sociala medieplattformar som Facebook, Twitter och Youtube som anlitat avlönade moderatorer fungerar Wikipedias system överraskande snabbt och bra. Sociala medier är långsammare i korrigering av osanningar och har också mycket större problem med spridning av desinformation. Delvis beror detta på att det är ekonomiskt lönsamt för dem att ha så mycket information och besökare som möjligt på sina plattformar.

Wikipedia skiljer sig också från sociala medier och sökmotorer genom att inte ha annonser (all finansieringen sker via donationer). Det gör att sajten inte riktar en viss sorts information skräddarsytt genom algoritmer till en specifik användare på basen av hens sökhistorik. Alla som besöker Wikipedia ser exakt samma sak.

På Wikipedia har varje ämne bara en sida. Detta gör det enkelt att korrigera felaktigheter. På sociala medier kan information på samma ämne existera parallellt på tusentals ställen. Vem som helst kan lägga upp en video på Youtube, men en text på Wikipedia redigeras av hundratals, ibland till och med tusentals, personer.

Vissa texter med känsliga ämnen är skyddade under specifika tidsperioder så att bara verifierade redaktörer kan ändra i dem. Ett exempel är klimatkrisen, ett annat Coronapandemin. Skribenter som upprepade gånger bidrar med osanningar kan stängs ut från möjligheten att skriva på Wikipedia.

Wikipedia största problem idag är bristen på mångfald. Uppskattningsvis 80-90 procent av skribenterna är män, och drygt 70 procent vita pekar på en brist på mångfald och bredare perspektiv. Enligt Wikimedia har 14 procent av redaktörerna (en majoritet av dessa är kvinnor) utsatts för trakasserier.