Precis som George Floyd dödades Breonna Taylor av polisen vid ett ingripande, men hennes fall fick betydligt mindre uppmärksamhet vid tiden för händelsen. Skillnaden beror sannolikt på att det inte filmades och att det skedde fler månader innan Black Lives Matter-protesterna tog fart men frågan är om hennes kön och hudfärg också spelade in? Det hävdar många demonstranter och i Taylors hemstad Louisville, Kentucky är det framförallt hennes död som protesterna handlat om sedan dess.

Strax efter midnatt den 13:e mars 2020 bröt sig tre poliser in i Breonna Taylors lägenhet. Hon låg då och sov tillsammans med sin pojkvän Kenneth Walker. Efter en snabb ”konfrontation” avfyrade poliserna sina vapen och träffade Taylor med åtta skott. Hon avled omedelbart. Poliserna hävdar att de sköt i självförsvar eftersom Walker skjutit mot dem som en reaktion på att han upplevde ett omedelbart hot mot sin och sin flickväns säkerhet när lägenhetsdörren slogs in.

I det här fotografiet från brottsplatsen har polisen i Louisville markerat de platser där tomhylsor hittades utanför Breonna Taylors lägenhet den 13:e mars 2020. Foto: Louisville Metro Police Departement via AP och TT.

Polisens hade tillstånd att genomföra en husrannsakan inom ramen för en narkotika eftersom de misstänkte att Taylors lägenhet använts för att ta emot paket. De två män som misstänktes för brottet bodde dock på en annan ort, och en av dem satt redan häktad.

Polisen hade dessutom tillstånd att göra en så kallad ”no-knock”-husrannsakan vilket innebär att man slår in dörren utan att på förhand försökt få kontakt med de boende i en lägenhet, eller att ta sig in i en lägenhet utan att på förhand identifiera sig som poliser.

Till följd av den växande kritiken förbjöd borgmästaren i Louisville no-knock-husrannsakningar och såväl FBI som guvernören i Kentucky utredde polisernas agerande. En domstol fann en av poliserna skyldig till vårdslöshet för att han skjutit mot ett fönster som var täckt med persienner utan att först försäkra sig om att ingen människa befann sig på andra sidan. De två poliser som avfyrade de dödande skotten frikändes, vilket ledde till protester över hela USA. I januari 2021 avskedades de, dock inte för dådet i sig utan för brott mot polisens uppförandekoder.

Det är mycket få poliser som åtalas för dråp i tjänsten i USA. Det beror på att lagen ger polisen rätt att skjuta om de känner sig hotade (vilket är en mycket bredare definition än att skjuta i självförsvar). Däremot är det i många stater ett allvarligt brott att skjuta mot poliser. Breonna Taylors pojkvän misstänktes för mordförsök innan han slutligen frikändes, nästan ett år efter händelsen.

Ett porträtt av Breonna Taylor den 6:e juli 2020 vid Chambers Park i Annapolis, Maryland. Det utfördes på uppdrag av Banneker-Douglass Museum, Maryland Commission on African American History and Culture, och Future History Now, en ungdomsorganisation som arbetar med muralmålningar. Foto: Julio Cortez /AP via TT.

Svarta kvinnors upplevelser av polisbrutalitet ignoreras ofta

Breonna Taylor var en svart kvinna som sköts av tre vita poliser. Den strukturella  rasism som svarta män upplever påverkar hur polisen i USA bemöter dem gäller förstås även svarta kvinnor. Sedan händelsen i Louiseville blivit mer känd har också Breonna Taylors namn förekommit allt flitigare på demonstranternas skyltar tillsammans med hashtaggen #SayHerName.

Forskaren Andrea Ritchie vid Barnard University, konstaterar i boken “Invisible No More: Police Violence Against Black Women and Women of Color” att svarta kvinnors upplevelse av polisbrutalitet ofta ignoreras, vilket leder till tragiska händelser likt Taylors död. För att skaffa sig en komplett bild av den strukturella rasismen i samhället måste även kvinnors öden och historier lyftas fram. Risken är annars stor att åtgärderna för att förändra polisernas agerande bara får halv effekt.