Miljöpartiets ungdomsförbund Grön Ungdom anser att det är fel att bygga fler kärnkraftverk, och kärnkraftmotståndet är kompakt även hos andra svenska organisationer för unga klimatförespråkare, som Fridays for Future.
Men hos systerorganisationerna i grannländerna är uppfattningen den motsatta, även om det förstås finns skillnader mellan medlemmarna. Enligt Peppi Seppälä, ordförande för De Grönas ungdomsförbund i Finland, är kärnkraft i viss mån en fråga som synliggör skillnaderna mellan de olika generationerna inom partiet.
Avgörande är vad de olika åldersgrupperna betraktar som de största obesvarade frågorna och framtida hoten.“För mina föräldrar var kalla kriget och kärnvapen starkt närvarande i deras ungdom. Däremot upplever min generation att klimatkrisen är det främsta hotet mot samhällets framtid och existens”, säger Seppälä.
Hon anser att beslut om att bygga nya kraftverk ska fattas från fall till fall och menar att politiken i allmänhet borde vara så att säga teknikneutralt.
“Jag ser ingen orsak till att motsätta mig en viss sorts energiteknologi bara av principiella skäl. Det är politikernas uppgift att skapa ett ramverk inom vilket industrin och företagen sedan ska driva sin verksamhet. Om företagen vill investera sina pengar i kärnkraft ska politikerna bedöma hur bra det specifika projektet passar in i de överenskomna ramarna”, säger Seppälä.
I dagsläget är kärnkraftverken i Finland en viktig del av landets elförsörjning.. 2021 utgjorde kärnkraften cirka 33 procent av all elektricitet som Finland producerade. Det är ungefär en lika stor andel som i Sverige.
På grund av grannlandet Ryssland är elförsörjningen också en säkerhetspolitisk fråga och efter invasionen av Ukraina i februari har Finland behövt tänka om sin försörjningsberedskap. Både av klimatskäl men också för att öka landets självförsörjning har Fortum ansökt om ett nytt drifttillstånd för kärnkraftverket i Lovisa. I mars 2022 anslöts också Finlands femte kärnreaktor, Olkiluoto 3, till stamnätet.
En stor fråga är hur Finland ska producera elektricitet och värme i framtiden då behovet både inom industrin och samhället i allmänhet förväntas öka betydligt. Seppälä lyfter åter fram konceptet teknikneutralitet. ”Om det finns andra, bättre alternativ så ska vi förstås använda oss av dem. Men om kärnkraft visar sig vara det bästa alternativet kommer det fortsättningsvis att vara en kritisk del av Finlands energiproduktion”, säger hon. För henne är det viktigaste att Finland når sina klimatmålsättningar och eftersom landet löst frågan om kärnavfallets slutförvar ser hon det som en acceptabel och tänkbar möjlighet att i framtiden öka antalet kärnkraftverk.
Intresset bland unga väljare ökar i Norge
Tobias Oftedal Stokkeland är talesperson för norska Grønn Ungdom. Enligt honom är kärnkraft en viktig del av den gröna omställningen och globala bekämpningen av klimatförändringar. Ungdomsförbundet anser att Norge, som i dagsläget inte har några kärnkraftverk, borde göra en utvärdering och överväga att bygga egna kärnkraftverk.
“Vi säger inte att det inte finns goda motargument men det finns också en hel del fördelar med kärnkraft. Den går att reglera och den kräver inte naturresurser på samma sätt som andra energiformer”, säger Oftedal Stokkeland.
Särskilt i samband med valrörelser har Grønn Ungdom märkt en stor förändring. Under fjolårets Stortingsval fick ungdomsförbundet enligt Oftedal Stokkeland betydligt fler frågor av unga väljare om hur partiet resonerar kring kärnkraftsfrågan. Så var det inte under den föregående valrörelsen 2017. “Det är en märkbar förändring som skett mellan valkampanjerna. Det var väldigt många fler miljömedvetna unga som var intresserade av och engagerade i att bygga kärnkraftverk och höra våra åsikter”, säger han.
Precis som sin finländska kollega menar Oftedal Stokkeland att de mer positiva attityderna bland yngre generationer beror på att man inte upplevt kärnkraftsolyckor så som Tjernobyl. Motståndet mot kärnkraft är inte heller en del av identiteten på samma sätt som för äldre generationer.
“Det finns många som insett att kärnkraft inte är lika farligt som det tidigare varit. Dessutom är kärnkraft en nödvändig del av bekämpningen av klimatkrisen”, säger han. Oftedal Stokkeland påpekar att för att komma i gång med egen kärnkraftsproduktion måste Norge fatta beslut om slutförvaret av kärnavfall.
Torven, stenkolen och naturgasen måste ersättas
Även om de nordiska systerpartierna är mer positivt inställda till kärnkraft än Miljöpartiet är de inga kärnkraftkramare. Men utgångspunkten är samtidigt mer pragmatisk än politisk. “Vi vill helt enkelt hitta de bästa teknologiska lösningarna till olika problem och vad beträffar energiproduktionen anser vi att kärnkraft är en sådan lösning. Under en längre tid har vi främjat kärnkraft som ett neutralt alternativ, både inom De Gröna men också utanför partiet”, förklarar Ville Seppälä.
Han är ordförande för Viite, en medlemsförening i partiet De Gröna i Finland. Föreningens uppgift och avsikt är att främja vetenskap och teknologi i beslutsfattandet. “Jämfört med de så kallade traditionella medlemmarna i De Gröna är vi aningen mer optimistiskt inställda till teknologi”, säger Seppälä. Han använder konsumtionsvanor som ett exempel. Föreningen anser precis som moderpartiet att finländare behöver se över sina konsumtionsvanor, men samtidigt är det ett faktum att behovet av mat- och energiproduktion kommer att öka i framtiden. Då menar Viite att man bör investera i teknologi och utnyttja det på vettigaste möjliga sätt.
Han tror att en annan möjlig förklaring till att De Gröna i Finland är mer positivt inställda till kärnkraft är det faktum att jämfört med Sverige har landets elproduktion större utsläpp.“Utgångsläget i Sverige är att man redan har rikligt av vatten- och kärnkraft och därför har landets elektricitetssektor betydligt mindre utsläpp. Då finns det inte likadant behov av att föra en diskussion om att öka antalet kärnkraftverk”, säger Seppälä.
I nuläget används kärnkraften endast i produktionen av elektricitet men Ville Seppälä anser att i framtiden borde man också ta till vara värmen som uppstår i kraftverken och använda den till att värma upp hushåll.“Genom att koppla kärnreaktorn i nätet för fjärrvärme kan vi dra maximal nytta av kärnkraftverken.”
I Finland har torv, stenkol och naturgas haft en betydande roll i elproduktionen och för att kunna nå klimatmålen måste dessa ersättas med miljövänligare alternativ. "Vi har också importerat en hel del energi från Ryssland", säger Seppälä. Importen av rysk elektricitet upphörde dock i mitten av maj men enligt Finlands stamnätsbolag Fingrid kommer det inte att skapa problem för landets elförsörjning. Finland har importerat ungefär tio procent av sin elektricitet från Ryssland.
Han förespråkar dock inte att Finland satsar på en enda sorts energi för att lösa sin försörjning, utan menar att det krävs just en kombination av olika energislag som kan komplettera varandra.
Inom den närmaste framtiden kommer Finland att få en hel del ny vindkraft. Seppälä menar att detta är en positiv sak i sig, men eftersom tillgången till vindkraft är väderberoende anser han att Finland behöver energiformer vars produktion är stabil. “Jag ser inte att vi har så väldigt många andra alternativ som ger små utsläpp och kan ökas betydligt. Kärnkraften har trots allt väldigt små utsläpp jämfört med andra energiformer.”
Läs om hur Fortum arbetar för att driva förändringen för en renare värld. De vill säkerställa en snabb och pålitlig övergång till en koldioxidneutral ekonomi genom att förse kunder och samhällen med ren energi och hållbara lösningar. Läs mer hos Fortum.
