I SAMARBETE MED TOO GOOD TO GO | Det pratas ofta om hur nötkött bidrar till vår klimatpåverkan, men matsvinnet har också stor effekt och det behöver man ta hänsyn till när man vill minska sitt klimatavtryck.

Den maten vi lagar beräknas stå för omkring en fjärdedel av vår klimatpåverkan och bara genom att slänga mindre mat kan vi alltså snabbt minska vårt klimatavtryck. De Förenta Nationernas Miljöprogram (UNEP) beräknar att så mycket som mellan åtta och tio procent av de globala utsläppen av växthusgaser har koppling till mat som inte äts. Som jämförelse innebär det att matsvinn orsakar fyra gånger mer utsläpp än flygindustrin gör per år! Att minska sitt matsvinn är därmed ett av de snabbaste och effektivaste sätten att minska sitt klimatavtryck.

Samtidigt beräknar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) att 690 miljoner människor led av hunger 2019 en siffra som väntas öka kraftigt efter covid-19-pandemin. Lägg därtill att så många som 3 miljarder människor inte har råd med en hälsosam diet (FAO, 2020). Det är tydligt att vi alla måste göra vad vi kan för att minska matsvinnet för att motverka jordens uppvärmning och samtidigt se till att fler kan äta sig mätta och må bra.

Det är också bra för plånboken. Ungefär en tredjedel av vår mat i hemmet blir matsvinn (olika källor når lite olika siffror). Om man då utgår från att genomsnittslönen i Sverige är 36 100 kr i månaden innebär det en nettolön på 28 100 kr. Av det lägger vi ca 12,6 procent på livsmedelsinköp, d.v.s. 3 540 kr. Om vi slänger en tredjedel av detta motsvarar det därmed en kostnad på 1 180 kr, helt i onödan. Omräknat till bruttolön innebär det alltså att den som lyckas minska sitt svinn till noll får samma effekt i plånboken som om de fått en löneökning på 1 475 kr i månaden! För de pengarna kan du äta lunch ute, tre dagar av fyra.

Var uppstår svinnet?

“I hemmet” är det korta svaret. Enligt en rapport från UNEP uppstår 61 procent av matsvinn i hushållet, 26 procent på restauranger och bara 13 procent i butikerna. Rapporten indikerar dessutom att matsvinnet i absoluta tal kan vara upp till dubbelt så mycket som man tidigare trott, en följd av förbättrade beräkningsmetoder!

Matsvinnet i svenska hem är dessutom högre än i många andra länder. De i genomsnitt 220 gram mat och dryck var och en av oss slänger varje dag blir 812 948 ton/år, eller 81 kg per person och år. (sid 66) Genomsnittet i norra Europa är 74 kg, i västeuropa 65 kg. (sid 58)

Vilken sorts mat svinnas mest?

Det som hamnar i soppåsen under diskbänken kallas restavfall och enligt Naturvårdsverkets analyser består det till största andel av frukt och grönt.  Den näst vanligaste matgruppen är tallriksskrap och består till största delen potatis, ris och pasta. Den tredje vanligaste kategorin är kött, fisk, skaldjur och ägg.

Ser man till vad som har störst klimatpåverkan ser ordningen lite annorlunda ut. I fallande ordning är det nötkött, fläskkött, fågel, ägg, smör, grädde och mjölk. De animaliska produkterna bidrar dessutom till försurning och övergödning av vattendrag och Östersjön.

När och varför slänger vi mat i onödan?

Livsmedelsverkets kartläggning visar att medvetenheten om matsvinnets klimatpåverkan är stor men att kunskapen om hur länge mat håller sig i kylen är låg och att mat därför slängs i onödan. Osäkerhet kring vad bäst-före-datum egentligen innebär bidrar också till att mat som går utmärkt att äta likväl hamnar i soporna.

I en undersökning som maträddarappen Too Good To Go genomfört uppger en tredjedel av de tillfrågade att matsvinn främst uppkommer när de anser att det var för lite mat kvar för att spara, att de fick för mycket mat vid en take-away-beställning samt när livsmedel passerat bäst-före-datum.

Tre sätt att motverka svinn

Här är tre sätt att minska ditt svinn, dra ner klimatavtrycket till ett minimum och samtidigt göra en bra affär.

  • Tänk kortsiktigt när du handlar. Köp aldrig mer än du tror att du gör av med innan det blir dåligt. Det gäller särskilt frukt och grönsaker som snabbt förstörs – köp hellre lite men ofta. Undvik multipack och nedsatta priser på stora förpackningar med saker du inte använder så ofta och som därför riskerar att att bli gammalt.  Håll däremot utkik efter extraprisvaror med kort datum och använd dem som utgångspunkt för din matplanering.
  • Satsa på en bentolåda. Samla rester i en låda med många fack (en gammal sushilåda funkar fint) i kylen och ät det till lunch. En ensam rest ser alltid sorglig ut, men flera rester ihop upplevs som en minibuffé. En liten sås, en mango chutney eller ett inlagt tillbehör som gurka piggar också upp.
  • Köp någon annans rester. Det kan låta kontraintuitivt men när du köper överblivna portioner från restauranger och butiker minskar du både deras svinn och ditt eget. Dessutom får du bra mat till lågt pris, så det gynnar även plånboken. Ladda ner gratisappen Too Good To Go för att se alla ställen nära dig som säljer sin mat via appen. Samtidigt kommer du förstå varför appen blivit en av de populäraste maträddarapparna i världen.