Nötkött bidrar till vår klimatpåverkan, men ett annat stort problem är själva matsvinnet. Att inte slänga mat är något vi behöver ta hänsyn till om vi vill minska vårt klimatavtryck.
Den maten vi lagar beräknas stå för omkring en fjärdedel av vår klimatpåverkan och bara genom att slänga mindre mat kan vi alltså snabbt minska vårt klimatavtryck. Förenta Nationernas Miljöprogram (UNEP) beräknar att så mycket som mellan åtta och tio procent av de globala utsläppen av växthusgaser har koppling till mat som inte äts. Som jämförelse innebär det att matsvinn orsakar fyra gånger mer utsläpp än flygindustrin gör per år! Att minska sitt matsvinn är därmed ett av de snabbaste och effektivaste sätten att minska sitt klimatavtryck.
Samtidigt beräknar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) att 690 miljoner människor led av hunger 2019 en siffra som väntas öka kraftigt efter covid-19-pandemin. Lägg därtill att så många som 3 miljarder människor inte har råd med en hälsosam diet (FAO, 2020). Det är tydligt att vi alla måste göra vad vi kan för att minska matsvinnet för att motverka jordens uppvärmning och samtidigt se till att fler kan äta sig mätta och må bra.
Det är också bra för plånboken. Ungefär en tredjedel av vår mat i hemmet blir matsvinn (olika källor når lite olika siffror). Om man då utgår från att genomsnittslönen i Sverige är 36 100 kr i månaden innebär det en nettolön på 28 100 kr. Av det lägger vi ca 12,6 procent på livsmedelsinköp, d.v.s. 3 540 kr. Om vi slänger en tredjedel av detta motsvarar det därmed en kostnad på 1 180 kr, helt i onödan. Omräknat till bruttolön innebär det alltså att den som lyckas minska sitt svinn till noll får samma effekt i plånboken som om de fått en löneökning på 1 475 kr i månaden! För de pengarna kan du äta lunch ute, tre dagar av fem.
