Vad kostar en liter mjölk? Det beror på vem du frågar. Bönderna får en summa av mejeriet, mejerierna får en annan summa av butiker, caféer och restauranger, och de får en tredje summa av dig som konsument
Egentligen finns det ännu fler priser än så. Det du betalar i butiken beror på vilka marginaler butiken har, vilket i sin tur beror på deras affärsmodell. Några lägger på mer än andra och några lägger inte på någonting eftersom billig mjölk är ett sätt att locka kunder. Det butikerna, caféerna och restaurangerna betalar i inköpspris beror på utbud och efterfrågan på världsmarknaden, och hur mycket mjölk de köper. Det pris bönderna får betalt för sin mjölk bestäms av mejerierna. Arla justerar priset de betalar till bönderna så ofta som varje månad.
Eftersom Arla är ett mejerikooperativ är det bönderna som bestämmer vilken strategi kooperativet ska ha. “Vi har bestämt att Arla ska göra ett överskott på runt tre procent varje år och mjölkpriset justeras varje månad utifrån det”, förklarar Inger-Lise Sjöström. Hon är mjölkbonde från Finnkärr utanför Norrköping och en av 8900 mjölkbönder som äger bondekooperativet Arla.
Men det pris bönderna får varierar också utifrån hur mycket fett- och protein som mjölken från varje gård innehåller. När du väljer mjölk från ekologiska Arlagårdar som inte använder konstgödsel- eller bekämpningsmedel får de bönderna också en extra ersättning för sin mjölk. Från och med i år kan Arlabönderna dessutom få extra betalt för det arbete de gör för att minska gårdens klimatavtryck och hur de bidrar till biologisk mångfald genom Arlas hållbarhetsersättning.
“Vi som är Arlabönder får dessutom betalt två gånger, eftersom vi också är ägare,” förklarar Sjöström. Bonusen, eller efterlikvid som det heter i kooperativet, beror på vilket överskott mejeriet gör och det är bönderna som gemensamt fattar beslut om hur mycket som ska delas ut till bönderna och hur mycket som mejeriet ska behålla för att göra investeringar i nya maskiner, nya anläggningar, lastbilar som går på el eller biogas och andra nya satsningar.
De senaste decennierna har Arla valt att satsa mycket på export och det många tror är ett lokalt mejeri har vuxit till ett internationellt livsmedelsföretag som säljer produkter i mer än hundra länder! Det har gjort att Arla kunnat satsa mer på forskning och utveckling av metoder som bidrar till att minska gårdarnas klimatpåverkan, samtidigt som man bidrar till att bönderna kan fortsätta bedriva verksamheten på sina gårdar.
Mjölken så mycket mer än bara mjölk
Arla hämtar mjölk från gårdarna nästan varje dag. “Kons mjölk håller naturligt en fetthalt som varierar”, förklarar Sjöström. När mjölken kommer till mejeriet mäts fett- och proteinhalter och sen separeras grädden från skummjölken. Beroende på vilken produkt som ska göras återför man sedan så mycket grädde som behövs för att få önskad fetthalt.
Resten av grädden förädlas till ost, smör och gräddprodukter - och det går åt mycket av den varan. För att göra 1 kilo hårdost går det åt 10 liter mjölk och för 1 kilo smör går det åt 20 liter mjölk. “På sätt och vis kan man säga att mjölken vi dricker är en biprodukt från smör, ost och grädde,” säger Sjöström.
Och mjölken blir mycket mer än så. Den kan också bli andra mejeriprodukter som yoghurt och fil, eller mjölkpulver. Faktum är att en tredjedel av Arlaböndernas mjölk går på export som just mjölkpulver. När du till exempel köper en burk Nutella innehåller den mjölkpulver från gotländska Arlabönder!
Det är alltså vinsten som Arla gör på alla sina produkter som avgör vad bonden får betalt för mjölken på gården. “För oss bönder spelar det lika stor roll att du väljer ost, smör och grädde från ett bondeägt kooperativ som när du väljer mjölk“, säger Inger-Lise Sjöström.
Vad är en liter mjölk värd?
I tider av hög inflation kan det vara bra att skilja på kostnad och värde. Svenskarnas utgifter för mat totalt sett har de senaste decennierna minskat som andel av disponibel inkomst från 18 procent på 1970-talet till runt 13 procent på senare år. Men hur man ska mäta vad en livsmedelsprodukt är värd är en betydligt svårare fråga. I termer av näringsvärde är mjölk en väldigt näringstät produkt där man får i sig mycket näring per kalori. Faktum är att mjölken innehåller 18 av 22 näringsämnen vi behöver varje dag, med undantag för vitamin C, vitamin E, järn och koppar.
Men det finns också andra värden som följer med mjölken och som är svåra att prissätta”, säger Inger-Lise Sjöström. “När man väljer produkter från ett bondeägt kooperativ bidrar man till den svenska livsmedelsförsörjningen och en levande landsbygd.” Hon berättar hur betande djur håller landskapen öppna och bevarar biologisk mångfald. “Dessutom har vi ett lägre klimatavtryck och striktare krav på djuromsorg än i många andra länder. För oss bönder är det självklart och ovärderligt, men frågan vad det är värt kan egentligen bara konsumenterna själva svara på”, avslutar Inger-Lise Sjöström.
