I början av november 2021 upptäcktes en ny variant av coronaviruset SARS CoV-2 i Sydafrika. Den har under de senaste veckorna spridits snabbt över hela landet tillsammans med den tidigare Deltavarianten. Mycket om den nya versionen är ännu oklart, men den tycks spridas snabbare än andra varianter och medför en högre risk för återinfektion jämfört med andra varianter. WHO har klassat varianten som orosvariant och den har fått namnet "omkron".

Alla virus förändras över tid och SARS CoV-2 är inget undantag. Att virus muterar, det vill säga förändrar sin arvsmassa, är vanligt och en del av evolutionen. De flesta mutationer leder inte till någon förändrad funktion eller egenskap hos viruset, men det är känt att vissa förändringar ger ökad smittsamhet. Den senare kategorin kallas för orosvariant, eller varianter av särskild betydelse (eng. variants of concern).

De nya varianterna är just varianter av viruset vilket innebär att de ger upphov till samma sjukdom - Covid-19 - men att egenskaperna hos mutationerna kan påverka hur smittsamt viruset är, vaccinernas effektivitet, hur allvarligt sjukdomsförloppet är och därmed också dödligheten. Oavsett vilken variant av viruset som är aktuell är det i grunden samma åtgärder som stoppar smittspridningen. Därför är det viktigt att följa de allmänna råden och rekommendationerna.

Under våren 2021 bestämde Världshälsoorganisationen WHO sig för att namnge de vanligaste varianterna av särskild betydelse i turordning efter det grekiska alfabetet - alpha, beta, gamma och delta - med utgångspunkt när de upptäcktes.

För att avgöra vilken version som smittat någon gör man analyser av virusets arvsmassa. Det gör det möjligt att ha mer detaljerad statistik och förstå hur spridningen sker. I Sverige är det Folkhälsomyndigheten som i samarbete med regionerna gör fördjupade analyser av hela virusets arvsmassa på minst 10 procent av alla positiva fall varje vecka.