Benämningen karneval har i modern svensk tid kommit att användas om folkfester utan anknytning till fastan före påsk. Men ursprungligen symboliserade karnevalen upptakten till fastan – under vilken det är förbjudet att äta kött och dricka alkohol. Fasta kan även innebära att man i utbyte mot andlig påfyllning väljer att uppoffra eller avstå från andra njutbara saker. Själva namnet carne vale kommer av det latinska uttrycket farväl till kött. Genom att äta, dansa, festa och klä sig i utsmyckningskläder, passar man på att fira ordentligt före den fyrtio dagar långa påskfastan. Vanligtvis inleds fastan på askonsdagen, dagen som följer efter fettisdagen.
De flesta karnevaler som ordnas i dag har ingen särskild koppling till religion, men högtiden antas härstamma från medeltiden och ha sina rötter i den romersk-katolska kristendomen. Den karneval som vi känner till idag är också ett resultat av den transatlantiska slavhandeln som pågick mellan 1500- och 1800-talet. Karnevalen representerar med andra ord traditioner från olika länder och tidigare kolonier, samtidigt som den också symboliserar uppror och slaveriets avskaffande. Karneval firas i mer än femtio länder runt om i världen och traditionerna kring högtiden samt firandet kan se ganska olika ut.
Brasilien störst
Den allra största och förmodligen också den mest kända karnevalen är Brasiliens “carnaval”. Karnevalen har rötter i 1700-talets Portugal då portugiserna förde med sig traditionen till landet. Framförallt har karnevalen i Brasilien starka influenser från de afrikaner som under den 300 år långa perioden tvingades till landet genom slaveriet. Karnevalen i Rio de Janeiro lockar årligen drygt fem miljoner deltagare, varav cirka två miljoner festar och dansar samba på Rios gator – på blocos – i flera dagar. Förberedelserna inför karnevalen pågår i staden under hela året och höjdpunkten är när de olika sambaskolorna i Rio visar upp sina utstyrslar och koreografier på den färgsprakande paraden på arenan Sambodromo.
I den amerikanska delstaten Louisiana – och framförallt i staden New Orleans – firas karnevalen Mardi Gras från trettondagsafton fram till midnatt på fettisdagen. Fettisdagen heter Mardi Gras på franska och är som sagt en hänvisning till den sista chansen att festa innan fastan inleds på askonsdag. Även Mardi Gras är en kristen högtid som först etablerades av franska bosättare i Mobile i Alabama 1702 innan den så småningom kom till New Orleans. Runtom i centrala New Orleans, kan åskådare titta på de färgglada paradtågen som går genom staden. Många festivaldeltagare bär pärlhalsband i Mardi Gras-färgerna lila, guld och grönt. Lila symboliserar rättvisa, grönt betyder tro och guld representerar makt. Paraderna arrangeras av särskilda karnevalklubbar som kallas "krewes".
Också i det karibiska öriket Trinidad och Tobago är karnevalfirandet stort. I staden Port of Spain pågår karnevalen i två dagar, karnevalmåndagen J’Ouvert och fettisdagen Mardi Gras. Ursprungligen präglades karnevalen av calypsomusik och slaginstrumentet steel pan, men idag associeras framför allt musikstilen soca med karnevalen på Trinidad och Tobago. I Port of Spain är det precis som i Brasilien fokus på kläder och huvudbonader prydda med pärlor och paljetter. Karnevalen på Trinidad och Tobago har spridits till flera andra ställen i världen. Bland annat Labor Day Parade i Brooklyn i New York City, Caribana i Toronto och Notting Hill Carnival i London tar avstamp i karnevalen på Trinidad och Tobago.
