Den 7 maj 1945 kapitulerade Tyskland villkorslöst på alla fronter och andra världskriget i Europa var slut. I Stockholm koncentrerades firandet till Kungsgatan där stora folkmassor drog fram. Segerdagen i maj 1945 är den dag då man runtom i världen firar Tysklands kapitulation och slutet på det andra världskriget i Europa (det pågick ju i ytterligare tre månader innan Japan kapitulerade).
Dagen infaller på olika datum i olika länder, beroende på när man räknar att kriget slutade. I Sverige firade man när Tyskland kapitulerade (7:e maj), i Europa högtidlighålls när kapitulationsdokumentet var undertecknat (8:e maj) och då hade det redan hunnit bli den 9:e maj i Sovjetunionen, på grund av tidsskillnaderna, och därför firar Ryska federationen den dagen.
När konfettin på Kungsgatan sopats bort började man fråga sig vilken roll Sverige egentligen spelat i kriget. Vi hade varken varit neutrala eller krigförande. Under hela kriget balanserade vi snarare på en slak lina för att försöka hålla alla parter nöjda och samtidigt fortsätta uppbyggnaden av folkhemmet och välfärdssamhället.
Det berättar Ola Larsmo, författare och mångfaldigt prisbelönt historiker i vår podd "Perspektiv", där han är gäst för att prata om Sveriges agerande under andra världskriget.
Den svenska politiken under kriget var - oavsett vad man tycker om den - väldigt framgångsrik då den höll oss utanför de fasor som drabbade de flesta andra länder i Europa. Larsmo argumenterar för att det är dags att revidera hur vi kommit att betrakta politiken, och förklarar varför i ett avsnitt som är fullt med aha-upplevelser och nya perspektiv på saker man hört innan, oavsett hur mycket du vet.
