Om man skulle använda Facebooks sätt att beskriva relationer skulle Sveriges förhållande till Nato hamna i kategorin “it’s complicated”. De senaste åren har det framkommit allt fler dokument, information och vittnesmål som visar på att den svenska hållningen till försvarsalliansen har varit betydligt mer kärvänlig än vad det tidigare verkat. I alla fall i offentliga sammanhang.
Om man vill förstå Sveriges hållning i försvarsfrågan från det andra världskriget och fram till Nato-ansökan 2022 är Mikael Holmström en av de mest insatta. Han är journalist och författare med inriktning på försvarsfrågor och säkerhetspolitik, numera på Dagens Nyheter och dessförinnan på Svenska Dagbladet. Han har också skrivit tegelstenen “Den dolda alliansen - Sveriges hemliga Nato-förbindelser.”
Jag bjöd in honom till ett samtal som kom att handla om varför Sverige inte gick med i Nato från början, hur den konkreta hotbilden mot Sverige från sovjetiskt håll såg ut och hur det kunde komma sig att vi rustade ner det allra mesta av vårt försvar runt sekelskiftet, medan Finland inte gjorde det.
