Om det inte är synd om invandrarna - varför tar vi då emot dem?

Den svenska integrationsdebatten har pågått i flera decennier nu. Och kanske är en av anledningarna till det att premisserna för varför vi tar emot invandrare är fel? Det menar Arash Sanari, specialistläkare och författare till boken "Sverigevänner" som medverkar i det nya avsnittet av Perspektiv som släpps idag..

När projektet sattes igång i skiftet mellan åttiotal och nittiotal och det bestämdes att Sverige skulle börja ta emot fler invandrare motiverades det med att det var väldigt synd om de som kommer hit. "Det var den premissen man byggde upp det på, för att folk skulle köpa [argumentet]" förklarar Sanari. "Genom att säga att det är otroligt synd om de här människorna förstod folk att vi måste göra det här." Men visst var det synd om många av de som kom som upplevt plötsliga trauman, men de var inte traumatiserade sedan tidigare och det gjorde att de inte passade in i den premissen som politikerna talat om, fortsätter han.

Underförstått var en av anledningarna till Sverige skulle öppna sina gränser för människor som det var synd om att vi skulle offra lite av vår välfärd för deras skull, men att belöningen skulle vara att få se oss själva i deras tacksamma ögon. Problemet uppstod enligt Sanari när det visade sig att det inte var fullt synd om några av de som kom hit som allmänheten hade förespeglat sig. När det visade sig att några dessutom var både välutbildade än oss och hade samma höga krav på bekvämligheter som svenskarna väcktes frågan om varför samhället skulle hjälpa dem.

Så länge det är synd om någon är det en självklar insikt att hjälpa till, säger Sanari. Men när det inte är synd om de som kommer hit vet vi inte riktigt vad vi ska göra med dem eller hur vi ska behandla dem. I sin bok skriver han om de låga förväntningarnas tyranni, att hur invandrare ständigt bli behandlas som om det vore synd om dem. I avsnittet beskriver han också hur den här behandlingen påverkat honom.

Sanari drar slutsatsen att det är farligt för ett samhälle när man inte är väldigt transparent med varför man genomför stora satsningar som att försöka integrera hundratusentals människor i samhället. Det kan leda till att invandrarna blir ifrågasatta och porträtterade som några som tär på samhällets resurser. "Det är det här som är problemet med en felaktig premiss" säger Arash Sanari i podden. "Om premissen börjar skava så dyker den typen av frågor upp.

Han liknar det med monopolet på alkoholförsäljning, där orsaken till det också måste vara tydlig för att inte ifrågasätta. "Vi måste säga som det är, att orsaken är att hålla nere alkoholförbrukningen. Säger man att vi har monopolet för att det bidrar till våldsprevention kommer folk att säga "det gör det ju inte alls".

Sanari pekar på faran i att använda en mängd argument för att motivera ett stort mottagande av invandrare, från att vi har en för ung befolkning till att vi behöver en arbetskraft för att kunna klara välfärden. "Fler av dem har visat sig inte stämma. Och de som då börjar ifrågasätta argumenten kommer att ifrågasätta hela projektet."

På samma sätt som hans bok hyllats för hur naket beskriver familjens försök att bli svenskar diskuterar Arash Sanari integrationsfrågan med samma nakna klarsynthet i det här avsnittet. Det fick mig att omvärdera flera av de förutfattade meningar jag haft, och jag hoppas att du tar en halvtimme och lyssnar på den.

Lyssna: Spotify | Apple Podcast | Google Podcast |Acast

Budgeten är presenterad - vad händer nu?

Tidigare i veckan presenterade finansministern den nådiga luntan, för den andra gången i år.

• På vadvivet.se hittar du en förklaring av hur budgetprocessen går till och vilken roll Finansdepartementet spelar.
• Att den kallas "den nådiga luntan" beror på det formella namnet innan 1974: Kunglig Majestäts nådiga statsverksproposition + det faktum att det alltid varit en ganska tjock lunta med papper som överlämnats till riksdagen.
• Enligt regeringen verkar svensk ekonomi tycks ha bottnat under våren 2020 och väntas återhämta sig under andra halvåret 2020, precis som världsekonomin i övrigt. Regeringen bedömer dock att det tar flera år innan lågkonjunkturen är över.
• Budgeten innehåller satsningar på över 100 miljarder 2021 och 85 miljarder 2022. Målet är att starta om ekonomin grönare än tidigare. Samtidigt ska samhällsproblemen bekämpas långsiktigt så att Sverige står starkare efter krisen.

Poliserna som sköt Breonna Taylor frikända

Hur i helvete är det möjligt? Det är frågan som många ställer sig efter att nyheten om domstolens utslag kungjordes i veckan.

• Hon sköts i sin säng vid en polisinsats i Louiseville, Kentucky i mars. Hennes fall var först okänt för de flesta, men uppmärksammades i samband med George Taylors död.
• Beslutet att frikänna poliserna orsakade direkt protester. De blev dock inte lika kraftiga som väntat eftersom borgmästaren infört utegångsförbud nattetid i staden.  
• Det är mycket få poliser som åtalas för dråp i tjänsten i USA. Det beror på att lagen ger polisen rätt att skjuta om de känner sig hotade (vilket är en mycket bredare definition än att skjuta i självförsvar).

Andra saker som kräver en förklaring

• Varför är det så mycket porrbotar som kommenterar på Instagram? Det enkla svaret: det funkar när man vill lura någon.
• Bränderna i Kalifornien slår nya rekord i omfattning. Det beror på klimatförändringarna som i sin tur beror på hur vi konsumerar.
• Trump skyndar på med nomineringsprocessen för att ersätta RBG. I skrivande stund (fredag lunch) hade han inte utsett någon, men vi vet redan att det blir en kvinna.

👊 Tack för att du läst Redaktörens Urval! Förresten: Bjud in din partner att starta sin egen prenumeration på veckobrevet genom att klicka här!

🧩 Varje dag ger vi dig pusselbitar för att förstå världen bättre. Följ oss på Instagram, Facebook, LinkedIn eller Twitter.