Är riskkapital den enkla vägen till att få ett bolag att växa snabbt? Det som lockar är förstås att pengarna gör att man inte behöver ha samma tålamod eller lönsamhet som när man växer på normalt sätt. Problemet är att det kräver både tålamod och tid att hitta riskkapital och att vägen till pengarna är allt annat än rak.

Sofia Svantesson är VD till Elsa Science, ett appbolag som hon hisspitchar som att de “vill bidra till att färre människor får kronisk sjukdom, men att de som ändå får den och lever med den ska ha ett så hälsosamt liv som möjligt och må så bra som möjligt”.

I avsnitt 9 av vår företagarpodd “Nästa steg” delar hon med sig av vi få följa hur det går till, från den första insikten om att man behöver pengar, via en riktigt dålig pitchdeck, via ängelinvesterare och till slut till de stora pengarna. Dessutom får vi höra den andra sidan också: vad medgrundare, ängelinvesterare och riskkapitalister tyckte och reagerade på Svantessons pitch.

Eftersom entreprenörer sällan sitter på så mycket pengar att de kan finansiera den egna verksamheten handlar frågan om riskkapital inte så mycket om att släppa kontrollen utan om att ge sin idé en bättre grogrund. “Har du inte [kapital] så måste du antingen bootstrappa stenhårt och vara ett gäng som är beredda att jobba utan ersättning i flera år. [...] Eller så behöver du ta in riskkapital för att kunna jobba snabbare och kanske ha möjlighet att hitta ett team som faktiskt har råd att satsa på det här.” förklarar Svantesson.

När hon och hennes medgrundare insåg att de behövde riskkapital började de med att vända sig till ängelinvesterare. “Det handlar ju om att behålla kontroll så länge som möjligt. Änglarna investerar ju ganska små summor och kräver inte kontroll i bolag, utan de är där och stöttar med kunskap, rådgivning, nätverkande och annat.”

Något som alla som vill skaffa pengar behöver är en pitchdeck, en presentation som fångar investerarnas uppmärksamhet. Du måste beskriva problemet, din lösning och varför din lösning är unik. Alltså: vad är dina “unfair advantages” som man pratar om och vad har du för vision? Vad har du för möjlighet att skapa impact och vad har du för möjligheter att tjäna pengar?” berättar Svantesson. Men det är inte bara beskrivningarna som kan vara en utmaning, utan omfattningen. “Det ska man göra så kort och koncist som möjligt. Det är inte så svårt att skriva en avhandling på 30 sidor. Det är mycket svårare att göra på sju sidor.”

Det här är något som Sofia Svantesson har lärt sig nu. I avsnittet hör du mer om några misstag hon gjort och hur de uppfattades av såväl ängelinvesterare som riskkapitalister hon mötte under resans gång.

Som företagare måste man också kunna svara på hur mycket pengar man behöver. Svantesson ger exempel på några av de frågor som ligger till grund för summan:  “Du behöver ha en hyfsad bild om hur ska du tjäna pengar, och när börjar du göra det? Tjänar du några pengar överhuvudtaget under de kommande 18 månaderna eller ska riskkapitalet räcka i 18 månader? Och vad är det du ska bygga? Hur många resurser behöver du till det, och vad kommer det kosta? I början handlar det ju väldigt mycket om löner och eventuellt lite hyra, så det gäller att ha en vettig bild av det och sedan titta på vad. Och vad kostar det att driva det här i 12 - 18 månader?”

Även om allt är gissningar, gäller det att gissningarna är realistiska. “Jag har alltid haft alldeles för stora visioner och alltid tänkt för stort och slutar alltid med att jag måste skala ner och dra ner och minska.” säger Svantesson.

Foto: Anna Hållams för Vad Vi Vet

Men att hon lärt sig sin läxa är tydligt. Längs vägen har hon fått backning av affärsänglar och i januari 2020 bedömde riskkapitalisterna på Norrsken Venture Capital att Elsa Science var tillräckligt lovande för att pumpa in 20 miljoner för att ta bolaget till nästa nivå. Förutom kapital att växa gav det också Elsa Science en trovärdighet som gjort bolaget till ett av de mest hypade uppstartsbolagen inom life science i Sverige.

I avsnittet hör du Svantesson berätta om vägen till 20 miljoner på kontot, och samtidigt hör du från några hon träffade längs vägen om hur de upplevde hennes pitch. Det ger dig en bred förståelse för hur det egentligen går till att skaffa riskkapital.


Tre myter om riskkapitalister

[Faktarutan görs i samarbete med Almi, som också sponsrar avsnittet]

Jenny Engelfeldt bedömer affärsidéer på Almi Invest, riskkapitalbolaget inom Almi. Hon tycker det finns många myter om riskkapitalister som gör att företagare blir stressade i onödan.

  1. Det är inget draknäste. Du kommer aldrig att möta ett gäng oåtkomliga riskkapitalister som sitter i en halvcirkel med tajta kostymer och hårt åtdragna slipsar och förväntar sig en perfekt uppvisning av dig. Så ser det bara ut på tv. I verkligheten är det ett möte för att lära känna varandra lite mer genom dialog och diskussion.
  2. Pitchdecken är viktig, men inte avgörande. En väl genomarbetad pitchdeck är din biljett till ett möte, men väl där är det andra saker som spelar roll. En av de viktigaste parametrar vi har är att få en känsla för teamet och personerna bakom bolaget.
  3. Man får en andra chans. Det är långt ifrån alla som kommer till oss med en perfekt pitch och som har tänkt igenom alla frågor. Häromdagen investerade vi i några vi träffade för ett år sedan för första gången. De gjorde en jättebra pitch då, men det fattades saker som de kompletterat med nu.

Lyssna och lär dig mer om hur man skaffar riskkapital

I avsnittet fördjupar vi oss ännu mer i ämnet, och du får bland annat höra Sofia Svantesson berätta mer om

  • resan från en första önskan om pengar till 20 miljoner i riskkapital på kontot.
  • Dessutom får du höra hennes argument mottogs. Vi har intervjuat hennes medgrundare, ängelinvesterare och riskkapitalister och pratar vad de tyckte om hennes pitch under resans gång

Du hittar podden på Spotify, Apple Podcasts, Acast, Google Podcasts + i alla andra poddappar. Ladda ner avsnitt 9 nu och lyssna senare!