I arbetet med att bilda en ny regering har talmannen en viktig roll, eftersom det är han som leder arbetet genom talmansrundor och som formellt föreslår en ny statsminister.
Detta skiljer Sverige från många andra länder där statschefen brukar ha denna roll. Efter Torekovskompromissen 1971, som ledde till vår nuvarande regeringsform, fråntogs den svenska monarken all formell politisk makt, till exempel vid regeringsbildningen och som högsta befäl över krigsmakten. Däremot ska talmannen hålla statschefen informerad om arbetet med regeringsombildning.
Talmansämbetet är den högsta post en person kan väljas till i Sverige. I rang kommer talmannen efter statschefen, alltså efter kungen, men före statsministern. Talmannen är numera en könsneutral benämning, och de gånger en kvinna innehaft ämbetet har hon titulerats "Fru talman".
Arbetsuppgifterna består till vardags i att leda och planerar arbetet i riksdagen, både på kort och lång sikt, och i det arbetet samråder talmannen även med flera organ och utskott i riksdagen. Talmannen är dock inte engagerad inte i det rent politiska riksdagsarbetet och deltar därför varken i debatter och omröstningar i kammaren, eller i utskottsarbete. I jobbet ingår också att vara riksdagens främsta representant och företräda riksdagen i nationella och internationella sammanhang.
Foto: Anders Löwdin / Riksdagen