Foto: Evan Vucci / AP via TT

Maktöverlämnandet i USA har alltid varit en okomplicerad affär, som inleds med att förloraren ringer segraren och gratulerar. Eftersom Donald Trump vägrat erkänna sig besegrad utan istället felaktigt påstått att det förekommit omfattande valfusk befann vi oss inledningsvis på oprövad mark.

Efter knappt tre veckors fördröjning godkände presidenten att GSA, myndigheten som ansvarar för maktöverlämningen, kunde påbörja sitt arbete. Några dagar senare bekräftade Trump att han skulle lämna Vita Huset om elektorerna röstade för Joe Biden som nästa president. Likväl erkände han sig inte besegrad, och frågan är om han någonsin kommer att göra det.

Likväl ska man minnas att USA är en demokrati med en konstitution som utgör ett ramverk med tydliga datum för hur segraren i ett val utses, när eventuella invändningar måste ske, och när maktövertagandet ska hända.

Väljare röstar i röstlokalen C. Lawton McCall Community Center i Miami, den 3:e november. Foto: Emily Michot/Miami Herald via AP via TT

3:e november - valdagen

Valet ägde rum den första tisdagen efter den första måndagen i november, som alltid. Det som framförallt skiljer det amerikanska valsystemet från många andra länders valsystem är att presidenten väljs genom ett system med 538 ombud, så kallade elektorer. Den kandidat som får flest röster i varje delstat får alla elektorsröster (utom i Maine och Nebraska). Den vinnande kandidaten i varje delstat utser elektorerna. Väljarna i USA röstar alltså egentligen inte på vem de vill se i Vita Huset, utan vem de vill att delstaten ska rösta på när elektorerna träffas.

Joe Biden fick fler röster än någon annan president i historien, följt av Donald Trump som alltså fått näst flest röster. Förklaringen är inte enbart att befolkningen ökat sedan förra valet, men också att valdeltagandet var högre än vanligt.

23:e november - sista rösten räknades

Eftersom USA är en federation skiljer sig vallagarna åt, vilket inkluderar hur och när rösterna räknas. Röster från de trupperna som är stationerade utlandet och som röstat på någon av USAs militärbaser är vanligtvis de som anländer sist.

Rösträkning i Renton, Washington. Foto: Ted S. Warren / AP via TT

Mitten av november till den 8:e december - verifiering av val resultatet

När rösterna räknats ska valresultatet verifieras. Eftersom vallagarna ser olika ut i alla de 50 delstaterna så gäller olika regler för detta. I de delstater där segermarginalen var mycket liten kan den förlorande parten begära omräkning, och de lagarna ser olika ut. Det kommer exempelvis att ske i Wisconsin (10 röster), då segermarginalen där bara blev 0,6 procent.

När resultatet nu avgjorts i alla delstater har Joe Biden fått 306 elektorsröster och Donald Trump 232. Omräkningarna förväntas inte förändra det resultatet.

Så snart som det är möjligt efter att resultatet verifierats ska guvernörerna i respektive delstat meddela kongressen detta. Deadline för detta skiljer sig åt mellan delstaterna.

8:e december 2020 - Delstaterna löser eventuella kontroverser

Delstaterna måste ha löst eventuella kontroverser gällande hur elektorerna ska utses senaste sex dagar innan elektorerna ska träffas. Detta för att elektorsrösterna ska kunna antas vara giltiga när de formellt skickas till senaten.

Enligt Ballotpedia har 29 stämningar lämnats in (per den 12:e november). De omfattar fem delstater: Arizona, Georgia, Michigan, Nevada och Pennsylvania. 17 av dessa rör presidentvalet (det röstades ju också om andra saker, som val till senaten och representanthuset), och alla dessa är inlämnade av Donald Trumps kampanj. (Av dessa är 10 inlämnade i Pennsylvania, tre i Michigan, två i Nevada och en var i Arizona och Georgia. Inga av dessa stämningar har ännu resulterat i att några röstsedlar förklarats ogiltiga.

När New York Times kontaktade valmyndigheterna i alla delstater konstaterade de att det helt saknades bevis på några typer av valfusk. Det finns inte heller några bevis för att de valmaskiner som används i några delstater skulle utsatts för något fusk, enligt datasäkerhetsexperter.

Donald Trump och det republikanska partiet dock har rätt i sitt påstående om att det förekommer fusk och felaktigheter i alla val. De överdriver dock kraftigt omfattningen av dessa, och gör grundlösa påståenden om vilken sorts problem de rör sig om. På sin sajt listar den konservativa tankesmedjan Heritage Foundation listar alla de problem som registrerats i tidigare val. Det är uppenbart att det i de allra flesta fall rör sig om enstaka individer, snarare än organiserat på det sättet och i den omfattningen som Trumps kampanj påstår.

14:e december - elektorerna röstar i sina delstater

De utsedda elektorerna möts i respektive delstat och röstar på President och Vicepresident på separata röstsedlar. Rösterna räknas och skickas sedan till senaten tillsammans med intyg på att det gått rätt till.

Före detta utrikesminister Hillary Clinton och före detta president Bill Clinton var bland de utvalda elektorer som röstade på president och vicepresidenten i delstaten New Yorks huvudstad Albany den 14:e december. Foto: Hans Pennink /AP via TT.

23:e december - elektorsrösterna anländer

Rösterna (och intygen) måste vara senatens ordförande (vicepresidenten) och arkivarie tillhanda senast nio dagar efter att elektorerna träffats i respektive delstat. Skulle rösterna vara försvunna eller försenade är det arkivariens uppgift att skaffa duplikat av originalen.

Senast 3:e januari - arkivarien överlämnar intygen till kongressen

Så fort rösterna och intygen nått arkivarien överlämnas de till kongressen. Detta sker allra senast när den nya kongressen tillträder för första gången.

Den sida av Kapitolium där senaten håller till. Byggnaden delas också med representanthuset och tillsammans kallas de för kongressen. Foto: J. Scott Applewhite / AP v via TT

6:e januari - kongressen räknar elektorsrösterna

Räkningen sker i en gemensam session med alla medlemmar från både representanthuset och senaten. I sin roll som senatens ordförande ansvarar vicepresidenten för rösträkningen och det är han som deklarerar resultatet. Han meddelar därefter vilka personer som blivit utsedda till de Förenta staternas president och vicepresident.

Om några invändningar mot detta sker måste de lämnas skriftligen och signeras av minst en medlem av senaten och en från representanthuset. Invändningarna diskuteras därefter separat av senaten och representanthuset.

Skulle ingen presidentkandidat få en egen majoritet (kom ihåg att det också finns oberoende kandidater) så är det representanthuset som avgör genom en omröstning i enlighet med paragraferna i den amerikanska konstitutionens 12:e tillägg. I denna omröstning har varje delstat en röst.

Skulle ingen vicepresidentkandidat kunna utses, så är det senaten som utser denne genom en majoritetsomröstning där varje senator har en röst.

20:e januari - Tillträde

När klockan slår tolv svär den tillträdande presidenten och vicepresidenten eden för sina respektive ämbete innan de formellt blir president och vicepresident.

Joe Biden och hans hustru Jill svär eden som vicepresident den 20:e januari 2009. Foto: Elise Amendola / AP via TT

Uppdaterad 28/11. Texten uppdaterades för att reflektera vad vad Donald Trump gjort i förhållande till maktskiftet.