Ett av de viktigaste målet i det internationella avtalet för att minska utsläppen av växthusgaser som antogs vid klimatkonferensen i Paris 2015 är att uppvärmningen av klimatet ska hållas under 1,5 grader. Det är även detta mål som ligger bakom Sveriges klimatpolitik som syftar till att vi inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045.

Statistik från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, visar att temperaturen i landet ökat med 1,7°C under 1991-2019, jämfört med 1860-1900. Åren i slutet av 1800-talet är period Meteorologiska världsorganisationen WMO förespråkar som jämförelseperiod för att för att förstå vilka temperaturer som gällde på förindustriell nivå. (Läs mer om kopplingen mellan väder och klimat.)

Störst har ökningen varit i östra och norra Sverige och den största ökningen har skett under våren. Temperaturen globalt sett har under samma period ökat med 0,8°C enligt CRU (Climatic Research Unit, University of East Anglia). Det innebär att klimatförändringarna sker dubbelt så snabbt i Sverige som det globala genomsnittet.

Orsaken till att förändringarna går snabbare i norr beror på självförstärkande mekanismer som uppkommer när snötäcket minskar. Snö och is reflekterar solstrålning utan att värma upp marken, men ju mindre snö och is, ju mer ökar temperaturen och det gör att det blir ännu mindre snö och is.

Att ökningarna sker snabbare i östra Sverige än i landets västra delar beror på att kontinenter värms upp fortare än vad hav gör. Västra Sverige påverkas då av den långsammare uppvärmningen av Atlanten medan östra Sverige mer påverkas av den europeiska och asiatiska kontinenten.

Förändringarna i medeltemperatur, fördelat över årstiderna vinter, vår, sommar och höst. Källa: SMHI.

Två sätt att prata om förändringarna

Gustav Strandberg på Rossbycentret, som är SMHIs forskningsenhet för klimatmodellering, säger till Vad Vi Vet att temperaturförändringar presenteras på två sätt. Det ena är att man jämför medeltemperaturen för enskilt år med var den befann sig på förindustriell nivå (under perioden 1860-1900). Nackdelen med en sådan redovisning är att det kan framstå som att ett enskilt år är ett undantag (något klimatförändringsförnekare brukar ta fasta på).

Det andra sättet är att presentera medeltemperaturökningen under en längre period vilket gör att resultatet inte blir lika beroende av förändringarna under ett enskilt år. Nackdelen är det kan ge intryck av att förändringen sker linjärt, när ökningen i själva verket skett snabbare under de sista åren i perioden. I dagsläget ökar medeltemperaturen med ca 0,2°C per decennium.


Klimathandlingarna som spelar roll
De största förändringarna för att minska din klimatpåverkan gör du på egen hand, visar forskningen.