Julresttips, nyårslyx och bakfyllemat
🍽️ Nyttig allmänbildning om mat och dryckestraditioner.
God fortsättning!
Det här Vad Vi Vets nya månadsbrev om mat och dryck. Det här är nyhetsbrevet som inte ger dig några recept men väl allmänbildning om hur och varför vi äter och dricker som vi gör - kunskap som du har nytta och glädje av från första tuggan till sista droppen.
Jag vet inte hur det är med dig men så här på annandagen är i alla fall jag lite trött på julmaten. Det är samma visa varje år, och jag bannar mig för att jag glömmer bort det innan jul och handlar för mycket.
I dag handlar det därför om hur du gör det mesta av de rester du har, vad som passar att äta i mellandagarna, varför nyårsmiddagen är vår mest frigjorda och samtidigt mest statustyngda måltid och inte minst, historien bakom det vi älskar att äta på nyårsdagen.
Bon appétit!
Ur innehållet: Varför gör man med all skinka som är över? • Är frysta råvor verkligen lika färska som färska råvaror? • Har nyårsmenyn alltid varit lyxig? • Finns det en kemisk förklaring till att ostron och champagne funkar så fint ihop? • Varför är man sugen på pizza när man är bakfull?
Ps. Visste du att Vad Vi Vet driver en av Sveriges största matkanaler i sociala media? Klicka för att följa Vad Vi Vet Mat på Instagram och Facebook.
Ps2. Om du inte vill ha vårt månadsbrev om mat och dryck, uppdatera dina preferenser här.
1. Rätterna du kan laga på julmatens rester
Att ta hand om julmatsresterna är inte bara bra för plånboken och miljön, det är också en chans att vara kreativ och slippa laga mat från grunden i mellandagarna.
Knepet för att få restmaten att inte kännas som restmat är ofta att byta smakprofil – från julens tunga, salta smaker till något fräschare, kryddigare eller krämigare.
Här är rätterna du kan laga på resterna av julmaten 🎄Poke Bowl på lax, Drömskinka i ugn eller soppa på Jansson? Vi hjälper dig när inspirationen tryter.
Fryst är minst lika färskt som färskt 🥶 Ett annat sätt att spara pengar och underlätta i mellandagarna är att kolla frysfacket. Att välja djupfrysta grönsaker är ett sätt att spara pengar, minska svinnet och ändå äta färskare mat. Här är vad du behöver veta.
2. Därför är nyårsmenyn så festlig nuförtiden
Den lyxiga nyårsmenyn vi känner till idag föddes i städerna under sent 1800-tal. När den nya medelklassen växte fram ville man markera avstånd till bondesamhällets traditioner. Man blickade mot Frankrike och det exklusiva restauranglivet. Nyårslivet blev helt enkelt ett sätt att visa upp sin sociala status.
Därför ser din nyårsmeny ut som den gör 🥂 Från lutfisk till lyxhummer - nyårsmaten har gått från restmat till statusmarkör. Nyårsaftonens middag har blivit både årets mest frigjorda och mest symboltyngda middag. Här är vad som är roligt att veta.
Därför smakar ostron och champagne så bra ihop 🍾 Det finns en helt och hållet vetenskaplig förklaring till att sex stycken Fines de Claires och ett glas Taittinger från 2000 gifter sig så bra i munnen. Här är kunskapen du inte visste att du behövde.
3. Förklaringen till ditt begär på nyårsdagen
Den första januari är den internationella pizzadagen. Det sägs att vi äter dubbelt så mycket pizza än en vanlig söndag på nyårsdagen i Sverige. Platt bröd med olika sorters topping tycks människor ha ätit i alla tider, om än i lite olika lokala varianter.
Pizzans historia 🍕Pizzan har i alla tider varit favoritmat för människor som varit på språng, haft för lite pengar eller helt enkelt inte orkat laga mat. Här är vad du behöver veta.
En kemisk förklaring 🧪 När du är bakfull ber din hjärna inte om sallad. Förändrade hormoner, lågt blodsugar och rubbade saltnivåer gör att fett, salt och kolhydrater känns som rimlig bakfyllemat. Det vill säga pizza. Här är en längre förklaring.
Vad som mildrar symptomen 🤕 Det finns många teorier om metoder som sägs mildra effekterna av alltför hög alkoholkonsumtion kvällen innan. Vi har tittat närmare på vad som händer i kroppen för att förstå vad som funkar. Här är vad du behöver veta.
4. Detta är i säsong nu:
I varje matbrev tipsar vi om vilka råvaror som är i säsong just nu. Så här års, i slutet av december övergår vi till att äta det som lagrats under skördesäsongen, det som frysts in och det vi hittar i skafferiet.
Grönsaker
Rotfrukter: potatis, morot, palsternacka, rödbeta, kålrot, rotselleri, rova, jordärtskocka,
Kålfamiljen: Brysselkål, grönkål, rödkål, savoykål, vitkål,
Lökar: Gul lök, röd lök, purjolök, vitlök
Övriga: Lagrad pumpa och squash, avokado (odlad i Europa).
Odla själv: Groddar, krasse
I frysen: Frysta ärtor, frysta bladgrönsaker, fryst blomkål och broccoli
I skafferiet: Bönor, linser, inlagda grönsaker, surkål, kimchi, tomater på burk
Frukt:
Svenska äpplen (färska sena sorter och lagrade)
Svenska päron (lagrade)
Frysta svenska bär (jordgubbar, hallon, vinbär, hjortron, havtorn)
Importerad europeisk frukt: apelsiner, citroner, clementiner, bananer
God fortsättning!